RSK 6, LILLA SERIEN, RÄTTSHISTORISKA SKRIFTER

Juristische Fakultäten und Juristenausbildung im Ostseeraum

2004, 464 sidor

Law Faculties and Legal Education in the Baltic Sea Area, Zweiter Rechtshistorikertag im Ostseeraum, Second Conference in Legal History in the Baltic Sea Area. Rättshistorikerna ägnar sig idag alltmer åt frågan om hur man på de juridiska fakulteterna i forskning och utbildning utvecklat och förvaltat den juridiska kunskapen. De betonar ofta deras funktion som skärningspunkt till de nationella och internationella rätts- och juristkulturerna. I såväl professionaliseringsforskningen som i den idé- och vetenskapshistoriska forskningen liksom i den universitetshistoriska forskningen har forskare på senare tid försökt utveckla en lokal, nationell och till och med europeisk rättskultur. Bland nordiska rättshistoriker har dessa frågor vid upprepade tillfällen diskuterats och vid det första mötet mellan rättshistoriker i östersjöområdet i Salzau 2000 kom man överens om att temat för det andra mötet skulle bli De juridiska fakulteterna och juristutbildningen i Östersjöområdet. I mötet, som ägde rum i Lund 2002, deltog rättshistoriker från Danmark, Estland, Finland, Ryssland, Sverige och Tyskland.

Innehåll:

  • Ditlev Tamm, Wittenberg und Kopenhagen.
  • Heikki Pihlajamäki, Gründer, Bewahrer oder Vermittler? – die nationalen und internationalen Elemente im Rechtsdenken des Olaus Petri.
  • Hans Hattenhauer, Samuel Rachel und die Gründung der Christiana Albertina zu Kiel.
  • Pia Letto-Vanamo, Juristische Fakultät als Beamtenschule.
  • Bo H. Lindberg, Die Ausbildung eines Strafrichters in Schweden der frühen Neuzeit.
  • Nils Jörn, Christian von Nettelbladt – Augustin von Balthasar – Hermann Heinrich von Engelbrecht: Kollegen, Konkurrenten, Gelehrte von europäischem Rang?
  • Per Nilsén, Wie wird die schwedische Rechtsgelahrtheit definiert? Das Examen Juridicum in Lund im Spiegel der Protokolle 1765–1770.
  • Sergei M. Kazantsev, Die Geschichte der juristischen Fakultät der Staatlichen Universität St. Petersburg.
  • Lars Björne, Zwei Verordnungen im 18. Jahrhundert – der Anfang der nordischen Juristenausbildung.
  • Inger Dübeck, Das juristische Studium an der Universität zu Kopenhagen und die juristischen Professoren und Studenten 1736-1860.
  • Kjell Å Modéer, Theorie und Praxis, Examinationskontrollen an den schwedischen Obergerichten 1753–1860.
  • Hans-Georg Knote, Die Greifswalder Juristenfakultät von 1815–1918. Die Geschichte der Fakultät in ihrem Verhältnis zur Geschichte der deutschen Rechtswissenschaft des 19. Jahrhunderts.
  • Marie Sandström, Der Streit um die Juristenausbildung.
  • Ina Ebert, Das preußische JAG von 1869 und die Diskussion über die Reform der Juristenausbildung.
  • Marju Luts, Juristenausbildung im Richteramt (baltische Ostseeprovinzen im 19. Jh.).
  • Toomas Anepaio, Leon Victor Constantin Casso (1865–1914) Ein russischer (?) Jurist an der Universität Tartu.
  • Hesi Siimets-Gross, Die Lehre des römischen Rechts an der Universität Tartu in den Jahren 1919–1940.
  • Jörn Eckert, Die nationalsozialistische Umgestaltung der Juristenausbildung, insbesondere an der Universität Kiel.
  • Christian Häthén, Legal Education Reform in the Emerging Swedish Welfare-State: The Discourse of Legal Theory vs. Legal Practice in Swedish Legal Education during the 1940’s and 1950’s. An Outline.
  • Jukka Kekkonen, Same or Different Path: Comparing the Development of Legal Science with the Development in Social Sciences and Humanities in 20th Century Finland.