Rättshistoria i förändring, Olinska stiftelsen 50 år

2002, 350 sidor

Ett internationellt Symposium i Stockholm, den 19–21 november 1997.

Den 19 november 1947 undertecknade hovrättsrådet Gustav Olin och hans maka Carin den urkund som grundlade tillblivelsen av Stiftelsen Institutet för Rättshistorisk Forskning. Stiftelsens syfte var att på olika sätt gagna svensk rättshistorisk forskning. Under sin nu mer är femtioåriga tillvaro har stiftelsen utvecklats till en viktig motor i den rättshistoriska forskningen i Sverige, något som särskilt omvittnas av stiftelsens omfattande publikationsverksamhet. I samband med att stiftelsen firade sitt femtioårsjubileum i november 1997 anordnades en internationell konferens i Stockholm med deltagare från Sverige, USA, England, Spanien, Italien, Frankrike, Tyskland, Norge, Danmark, Island, Finland, Estland, Polen, Nederländerna, Österrike och Belgien. Konferensens tema var att i ett internationellt perspektiv belysa rättshistorieämnets utveckling och nuvarande ställning i forskning och utbildning. Volymen innehåller bidrag på följande tematik: 1. Rättshistoria som undervisnings- och forskningsämne i Sverige; 2. Betydelsen av rättshistoriekunskaper i teori och praxis; 3. Rättshistoriens roll i nordisk rättsgemenskap; 4. Rättshistorieämnet sett i ett internationellt perspektiv; 5. Rättshistoriens ställning i Östersjöområdet efter Sovjetunionens fall.

Innehåll:

• Del I: Magnus Sjöberg, Olinska stiftelsen jubilerar. Hälsningsanförande.
• Mauritz Bäärnhielm, En stiftelse blir till. Olinska stiftelsen 50 år.
• Johan Hirschfeldt, Svea hovrätt inför sitt 400-årsjubileum – planer till en domstolshistorik.
• Del II: Den pedagogiska utmaningen: rättshistorieämnet i juristutbildningen.
• Kjell Å Modéer, Rättshistoria och rättskultur i juristutbildningen. Svensk rättshistoria i ett 50-årigt perspektiv.
• Claes Peterson, “Genom rättshistorien, utöver rättshistorien”. Ett inlägg om rättshistorieämnets uppgift i juristutbildningen.
• Rolf Nygren, Rättshistoria och samhällsförändring. Ett pedagogiskt perspektiv.
• Aleksander Peczenik, Diskussionsinlägg.
• Del III: Rättshistoria i teori och praxis.
• Erland Aspelin, Rättshistoria i teori och praxis. Från domarens horisont.
• Bertil Bengtsson, Rättshistorieämnet och fastighetsrätten.
• Per Ole Träskman, Vad kan vi återbruka i kriminalvetenskaperna av svunna tiders straffrätt? En granskning av den rättshistoriska forskningen och den moderna kriminalvetenskapen.
• Peter Westberg, Rättshistoria ett marginaliserat ämne? Några synpunkter på juristutbildningen och ämnet rättshistoria.
• Mauritz Bäärnhielm, Diskussionsinlägg.
• Del IV: Rättshistoria och nordisk rättsgemenskap.
• Ditlev Tamm, Retshistorie og nordisk retsfællesskab.
• Lars Björne, Rättshistorisk forskning och undervisning i Finland under efterkrigstiden.
• Sigurdur Líndal, Kan den islandske rettshistorie kaste lys over nordiske rettsidéer og rettsfellesskap?
• Sigurdur Líndal, Studie og forskning i islandsk rettshistorie.
• Dag Michalsen, Norsk rettshistorisk forskning de siste tiårene – en oversikt.
• Del V: Diversity and Unity: Swedish Legal History in an International Context.
• Michael Stolleis, “European Legal History. Traditions and Visions”.
• Robert W. Gordon, The Historical Argument in American Legal Culture.
• Del VI: Legal History as Argument in the Unification of European Law.
• Bernhard Diestelkamp, “Jus Commune” Rechtsgeschichte als Argument in der Unifizierung von Europäisches Recht: Ein deutsches Bericht.
• David Sugarman, Legal History, the Common Law and “Englishness”.
• Wilhelm Brauneder, Die rechtshistorische Forschung in Österreich und die Idee eines Europäischen Rechts.
• Philippe Cocâtre Zilgien, “Ius Commune: Legal History as Argument in the Unification of European Law”. The French Perspective.
• Carlos Petit, Rechtsgeschichte und Europäisches Recht. Ein Bericht aus Spanien.
• Dirk Van Den Auweelea and Randall Lesaffer, Education and Research in Roman Law and Legal History in Belgium and the Netherlands.
• Paolo Cappellini, Den ofullbordade självreferensen (‘Selbstreferenz’). Reflektioner om den moderna italienska rättshistoriens sinne och förändring.
• Del VII: Legal History and Modernity: the role of legal history in reconstructing the post soviet states in the baltic sea area in the 1990’s.
• Peeter Järvelaid, Rolle der Rechtsgeschichte bei der Wiederherstellung der Souveränität der baltischen Staaten in der 90-er Jahren.
• Kazimierz Baran, Legal History in Poland: Research and Instruction. Past and Present.