Maria Ågren
Att hävda sin rätt. Synen på jordägandet i 1600-talets Sverige, speglad i institutet urminnes hävd.
1997, 341 sidor
I boken diskuterar författaren möjligheten att vinna äganderätt till jord enbart genom att hänvisa till att ingen längre känner till hur jordinnehavet uppstått. Detta rättsanspråk, som kallas urminnes hävd, var under 1600-talet fortfarande mycket starkt, men kom kring sekelskiftet 1700 att försvagas. Vad var förklaringen till hävdens tidigare starka ställning och varför blev den så småningom en rättslig “relikt?” Med utgångspunkt i dessa båda övergripande frågor analyserar författaren en rad centrala förändringsprocesser i det dåtida Sverige, såsom hur rättsapparaten gradvis frigjorde sig från sitt beroende av lokalsamhället, hur nedlagt arbete delvis kom att omvärderas och hur den skriftlästa kunskapen långsamt kom att tränga ut betydelsen av en muntligt traderad och minnesbaserad kunskap. Analysen mynnar ut i en stark betoning av hur viktigt det var i den dåtida kulturen att med stor tydlighet hävda sin rätt.