Erik Anners
Humanitet och rationalism. Studier i upplysningstidens strafflagsreformer särskilt med hänsyn till Gustav III:s reformlagstiftning

1965, 329 sidor

Gustav III:s straffrättsreform betraktas ur ett internationellt perspektiv. Som bakgrund till de svenska reformerna redogör författaren för de upplysningstida straffrättsteoretikernas, framför allt Cesare Beccarias, reformkrav. Efter en genomgång av svenskt domsmaterial från tiden 1736—1778 konstaterar författaren, att även om underrätterna synes ha strikt hållit sig till lagens stadgande, det hos överrätterna uppstod en tendens att leuterera på grund av oklar bevisning, nämligen angående uppsåtligt dödande, eller mildrande omständigheter.