Katarina Alexius
Politisk yttrandefrihet. En studie i lagstiftning och praxis under demokratins genombrottstid
1997, XVI+394 sidor
Det övergripande syftet med avhandlingen är att fastställa vilka straffrättsliga inskränkningar som fanns i den politiska yttrandefriheten i Sverige under slutet av 1800-talet och fram till den politiska demokratiseringens fullbordan genom 1918–1921 års författningsreform. Arbetet är strukturerat kring ett antal lagrum i dels 1864 års strafflag, dels 1812 års tryckfrihetsförordning. Med politisk yttrandefrihet avses frihet att framföra synpunkter på det statsrättsliga systemet och dettas representanter. Som straffrättsliga inskränkningar i den politiska yttrandefriheten räknas straffbud som skyddade objekt av nyssnämnd art mot yttrandefrihetsrättsliga angrepp, exempelvis brotts typer som samhällsfarlig ryktesspridning, uppviglingsbrott, förargelseväckande beteende, smädelse mot främmande makt, kungen, riksdagen eller ämbetsman. En stor del av studien har ägnas uppviglingsbrottet; den s.k. munkorgslagen var den mest uppmärksammade yttrandefrihetskränkningen under den tidsperiod som avhandlingen omfattar.