2022, 112 sidor

Den 19 november 2022 har 75 år förflutit sedan hovrättsrådet i Svea hovrätt Gustav Olin och hans hustru Carin Olin, född Göransson, grundade Institutet för rättshistorisk forskning – den Olinska stiftelsen. Stiftelsebrevet undertecknades i Stockholm av makarna den 19 november 1947.

Under sin nu 75-åriga tillvaro har stiftelsen utvecklats från en under sina första år blygsam och tämligen anonym tillvaro till att vara ett nav i den svenska rättshistoriska forskningen.

Med anledning av att stiftelsen firade sitt 75-årsjubileum fattade dess styrelse beslutet att utge en särskild volym, vilkens syfte det är att hedra makarna Olins gärning.

Gustav Olin var väl bekant med stiftelseinstitutet som rättslig figur och de möjligheter som därigenom gavs att sörja för angelägna ändamål under lång tid. I ett bidrag med titeln En man av sin tid? Gustav Olin och stiftelserätten belyser professor emeritus Claes Peterson Gustav Olins arbete inom stiftelserätten.

Marie Hafström, tidigare generaldirektören tecknar i Carin Olin – ett porträtt en bild av Carin Olin och hennes familj. I bidraget framträder också bilden av makarnas nära relation och gemensamma intresse för litteratur.

Professor emeritus Kjell-Åke Modéer beskriver i Gustav Olin – jurist och humanist, europé och patriot Gustav Olins liv i tidens rättsliga och kunskapskulturella kontext.

Gustav Olin kom tidigt i yrkeslivet att intressera sig för arbetsrätten. I september 1906 förordnandes han att »biträda vid utredning och bearbetning av vissa till arbetarlagstiftningen hörande frågor». Professor emeritus Mats Kumlien belyser i Gustav Olin och den svenska arbetsrättens historia den tidens förhållanden på arbetsmarknaden, politiskt rävspel och Gustav Olins hållning som ämbetsman.