Rechtswissenschaft als Juristische doktrin

2011, 352 sidor

I maj 2009 anordnade Institutet för rättshistorisk forskning ett rättsvetenskapligt seminarium i Stockholm på temat Rättsvetenskapen som juridisk doktrin. Temat var ägnat en av de stora stridsfrågorna under 18- och 1900-talen, nämligen frågan i vilken mån rättsvetenskapen kan betraktas som vetenskap och vidare i vad en sådan vetenskaplighet skulle bestå. Kan en disciplin som inte kan bestämmas empiriskt tillerkännas en plats inom vetenskapernas stora familj? Problemet uppstod under 1800-talet när filosofin förlorade sin ställning som mönster för vetenskaplighet och istället samhällsvetenskapen satte måttstocken. Seminariebidragen behandlar tematiken ur såväl ett diakront som ett synkront perspektiv. Rättens inre begreppsliga och systematiska utveckling är föremål för en kontextuell analys som fördjupar vår kunskap om rättsvetenskapens tidsbundenhet samtidigt som dess förmåga att överskrida rummets och tidens begränsningar belyses. Rättshistoriska, rättsjämförande, rättsteoretiska och metodhistoriska aspekter av en komplex historisk process sammanvävs i ett antal studier.

Innehåll:
Martin Avenarius, „Sie treiben gewissermaßen ein Missionsgeschäft …“ Religiöse Grundlagen von Savignys Rechtstheorie und das Privatrecht des Zarenreichs zwischen Kodifikation und wissenschaftlicher Kolonisation.

• Hans-Peter Haferkamp, Pandektisten am Katheder.
• Jaakko Husa, The False Dichotomy between Theory and Practice: Lessons from Comparative Law.
• Michael Lobban, Theory and Practice in the Development of the Nineteenth Century Common Law.
• Max Lyles, Tradition, conviction or necessity? An attempt at a traditionalist interpretation of the Uppsala School’s theory of  legal  doctrine.
• Dag Michalsen, The Modernity of the Roman Praetor in the 19th Century European Legal Science.
• Richard Nordquist, Nineteenth Century Legal Theory and Legislative Technique: the Rise of Legislative History as a Source of Law.
• Claes Peterson, Theorie und/oder Praxis. Zur Diskussion zwischen Julius Herrmann von Kirchmann und Friedrich Julius Stahl über die Wertlosigkeit der Rechtswissenschaft in Theorie und Praxis.
• Joachim Rückert, „Theorie und Praxis“ am Beispiel der Historischen Rechtsschule, mit einem Ausblick bis heute.
• Marie Sandström, Legal Doctrine – Master or Servant?
• Jan Schröder, Das Verhältnis von Rechtswissenschaft, Juristenausbildung und Rechtspraxis in Deutschland seit dem 18. Jahrhundert.
• Alan Watson, Legislation and Interpretation: Scotland in the 17th Century: Rain Water.