Mats Kumlien
Professorspolitik och samhällsförändring. En rättshistorisk undersökning av den svenska förvaltningsrättens uppkomst

2019, 320 sidor

Hur uppstår en akademisk disciplin? Hur skapas rättsvetenskapliga begrepp och principer? Regler om förvaltning har funnits länge. Förvaltningsrätt som självständig akademisk vetenskap är däremot en sen företeelse som först under perioden 1840–1940 etablerade sig vid lärosätena i Uppsala, Lund och Stockholm. Det sammanföll med att Sverige förändrades från ett fattigt och trögrörligt jordbrukssamhälle till en industrialiserad och kollektiviserad välfärdsdemokrati. Förvaltning och reformlagstiftning expanderade, staten ökade resurserna till universiteten samtidigt som rättsvetenskapens företrädare började fokusera på strikt avgränsade områden. Boken beskriver hur en handfull juristprofessorer samordnade en spretig massa av administrativa regler och domstolsavgöranden, inom bland annat socialrätt, näringsrätt och politirätt, till ett system av övergripande begrepp och principer under rubriken ”allmän förvaltningsrätt”. Politik och rättsvetenskap var formellt skilda, men i praktiken tätt sammanflätade. Många professorer var politiker och långt ifrån neutrala, inte heller alltid eniga, i sina vetenskapliga slutsatser om den svenska förvaltningsrättens uppbyggnad och ändamål. Juridiken samspelade här med strukturella förändringar men även med utländska impulser. Förebilder från utlandet, främst Frankrike och Tyskland, anpassades till ”det svenska rättsarvet”, till inhemska traditioner som hade konsoliderats under 1600-talet och som ännu på 2000-talet återfinns inom hela den svenska offentliga sektorn. Avvägningen mellan svenskt och utländskt under första hälften av 1900-talet har därför flera beröringspunkter med senare tiders diskussion om implementeringen av EU-rätten.