Olin 75 år – ett jubileumsseminarium i Olinska stiftelsens lokaler, Lilla Nygatan 19, Stockholm. Den 19 november 2022.

Den 19 november 2022 hade 75 år förflutit sedan hovrättsrådet i Svea hovrätt Gustav Olin och hans hustru Carin Olin, född Göransson, grundade Institutet för rättshistorisk forskning – den Olinska stiftelsen. Stiftelsebrevet undertecknades i Stockholm av makarna den 19 november 1947.

Vid det konstituerande sammanträdet  med institutets styrelse i januari 1948 avgav Gustav Olin följande programförklaring för verksamheten:

”Den rättshistoriska forskningen i vårt land åtnjöte för närvarande ej det stöd och den uppmuntran från statens sida, som borde tillkomma denna viktiga gren av vår rättsvetenskap, och föga utsikt förelåge att ändring i detta förhållande skulle inträda under den närmaste tiden. Avsikten med grundandet av denna stiftelse vore därför att skapa ett centralorgan, som skulle kunna sammanföra äldre och yngre vetenskapsidkare till ett gemensamt arbete på den rättshistoriska forskningens område, samt att genom avkastningen av stiftelsens grundfond möjliggöra lämnandet av ekonomiskt stöd till dylik forskning.”

Olins vurm för den rättshistoriska forskningen bottnade således inte i första hand i det egna intresset för juridiska antikviteter. Hans främsta drivkraft var istället att med  institutet stödja ett viktigt men eftersatt vetenskapsområde. Visionen var att skapa en plattform eller, som han själv uttrycker det, ett centralorgan för rättshistorisk forskning. Rättshistoriker, yngre och äldre, skulle samlas kring ett stort gemensamt projekt, nämligen att utforska hela den svenska rättens historiska utveckling. Denna målsättning förefaller minst sagt orealistisk, men vad Olin avsåg var snarare en inriktning av verksamheten än ett slutresultat. Han var väl medveten om att rätten inte har någon tillvaro för sig utan är underkastad samhällshistoriens förändringar. Gustav Olins uppfattning var att juristen behövde ett rättshistoriskt djup i sina kunskaper för att desto säkrare kunna ta ut kursen mot framtiden. Häri ligger insikten att juristen i sitt arbete ständigt rör sig på en tidslig bana som täcker in då, nu och framtiden. Rättshistoriska kunskaper skulle således enligt Olin inte reduceras till enbart en bildningsfråga. Han ville något mer än bara sammanställningar av årtal och namn eller att själlöst stapla allehanda smånotiser på varandra.

Under sin nu 75-åriga tillvaro har stiftelsen utvecklats från en under sina första år blygsam och tämligen anonym tillvaro till att vara ett nav i den svenska rättshistoriska forskningen. Med anledning av att stiftelsen firar sitt 75-årsjubileum har dess styrelse beslutat att utge en särskild volym, vilkens syfte det är att hedra makarna Olins gärning.

Gustav Olin var väl bekant med stiftelseinstitutet som rättslig figur och de möjligheter som därigenom gavs att sörja för angelägna ändamål under lång tid. I ett bidrag med titeln En man av sin tid? Gustav Olin och stiftelserätten belyser professor emeritus Claes Peterson Gustav Olins arbete inom stiftelserätten.

Professor emeritus Mats Kumlien belyser i Gustav Olin och den svenska arbetsrättens historia den tidens förhållanden på arbetsmarknaden, politiskt rävspel och Gustav Olins hållning som ämbetsman. Gustav Olin kom tidigt i yrkeslivet att intressera sig för arbetsrätten. I september 1906 förordnandes han att »biträda vid utredning och bearbetning av vissa till arbetarlagstiftningen hörande frågor.»

Professor emeritus Kjell-Åke Modéer beskriver i Gustav Olin – jurist och humanist,  europé och patriot Gustav Olins liv i tidens rättsliga och kunskapskulturella kontext.

Marie Hafström, tidigare generaldirektören, tecknar i Carin Olin – ett porträtt en bild av Carin Olin och hennes familj. Genom bidraget framträder också bilden av makarnas nära relation och gemensamma intresse för litteratur.

Program:

Olin 75 år – bokens författare, f.d. generaldirektören Marie Hafström samt professorerna emeriti Claes Peterson, Mats Kumlien och Kjell Å Modéer, presenterar jubileumsboken Olin 75 år.

Talare:

Agneta Bäcklund, Justitieråd, ordförande i Institutet för rättshistorisk forskning, Stockholm. • Marie Hafström, fd Generaldirektör, styrelseledamot i Institutet för rättshistorisk forskning, Stockholm. • Mats Kumlien, Professor emeritus, styrelseledamot i Institutet för rättshistorisk forskning, Uppsala. • Kjell Å Modéer, Professor emeritus, fd styrelseledamot i Institutet för rättshistorisk forskning, Lund. • Claes Peterson, Professor emeritus, styrelseledamot i Institutet för rättshistorisk forskning, Stockholm.

Bokens innehåll:

• Förord. Agneta Bäcklund
• Carin Olin – ett porträtt. Marie Hafström
• ”Lagstiftning som sådan äger icke förmåga att skapa nya sociala företeelser”. Gustav Olin och den svenska arbetsrättens historia. Mats Kumlien
• Gustav Olin – jurist och humanist, europé och patriot. Ett bidrag till det tidiga 1900-talets rättsliga och humanistiska kunskapskultur. Kjell Å Modéer
• En man av sin tid? Gustav Olin och stiftelserätten. Claes Peterson
• Gustav och Carin Olin in memoriam. Sture Petrén