Den svenska förvaltningsmodellen

2020, 304 sidor

En god offentlig förvaltning har nämnts som en av Sveriges främsta tillgångar. Den förvaltningsmodell som har utvecklats i Sverige och Finland har – ur ett internationellt perspektiv – flera unika särdrag, t.ex. förbudet mot ministerstyre och den s.k. självständighetsprincipen. Det kan tyckas som en paradox, men medvetenhet och kunskap om dessa särdrag är av särskilt stort intresse för svenska jurister i en alltmer globaliserad värld. Den svenska förvaltningsmodellen har formats under lång tid och präglats av olika historiska skeenden. Det bär syn för sägen att den svenska förvaltningsorganisationen även kallas för den Oxenstiernska modellen. Karakteristiskt för Axel Oxenstiernas förvaltningsmodell var dess rationella uppbyggnad, som gav den en för sin tid enastående effektivitet, ett arv som lever vidare i svensk statsför­valtning. Mot denna bakgrund faller det sig naturligt att den svenska förvaltningsmodellen studeras såväl ur offentligrättsligt, som ur rättshistoriskt perspektiv. 2013 och 2014 genomfördes två förvaltningsrättsliga-rättshistoriska konferenser i Olinska stiftelsens regi med just denna tematik. Föreliggande publikation, som ingår i Olinska stiftelsens skriftserie Rättshistoriska studier, innehåller bidrag från dessa konferenser.

Innehåll:
Kapitel I. Svenska förvaltningsmodellens särdrag.

• Sten Heckscher, Den svenska förvaltningsmodellen med ett domstolsperspektiv.
• Hans Ragnemalm, Självständighetsprincipen i svensk förvaltning.
• Bo Rothstein, Myndigheter att lita på. Den svenska demokratins grundbult.

Kapitel II. Svenska förvaltningsmodellen i utveckling.

• Mats Kumlien, Politi och förvaltningsrätt i ett rättsgenetiskt perspektiv.
• Max Lyles, Christopher Jacob Boström och förvaltningen.
• Richard Nordqvist, Argumentet lagens grund i 1800-talets förvaltningsrätt.

Kapitel III. Svenska förvaltningsmodellen – Offentlig rätt eller privaträtt?

• Adam Croon, Debatten om civilprocessrättens plats i det juridiska systemet. Ett rättshistoriskt perspektiv.
• Claes Peterson, Rättssystemet och den samhälleliga verkligheten: Dikotomin stat – samhälle som utgångspunkt för den rättsvetenskapliga analysen.

Kapitel IV. Svenska förvaltningsmodellen – Förvaltningsprocessen.

• Rune Lavin, Så blev det till slut en högsta förvaltningsdomstol.
• Martin Sunnqvist, Domstolsliknande myndigheter och myndighetsliknande domstolar?

Kapitel V. Svenska förvaltningsmodellen och internationaliseringen/europeiseringen.

• Jane Reichel & Anna-Sara Lind, Förvaltning och EU:s dataskydd.
• Gustaf Wall, Från Westerberg till Europa – om rättskraftens utveckling i förvaltningsrätten