RSK 7

. Hos tidens skalder får Phoebus Apollo med lyran och muserna ofta stå metonymiskt för högre studier. Den apolliniska världen, med dess heliga berg (Helicon, Parnassen och Pinden) och dess källor (Castalia, Hippokrene) förekommer regelmässigt i de lärda poetiska omskrivningarna för olika aspekter av det akademiska livet. Universitetets rektor blir sålunda ofta Pindi rector, professorer, övriga lärare och studenter är Musarum chorus, etc. Ett i tiden näraliggande exempel kan räcka: Vid en akademisk festlighet i Åbo på vårterminen  hälsade Johannes Paulinus-Lillienstedt i en högstämd latindikt de närvarande som “den clariske Apollons heliga skara” (Clarij Sacra concio Phoebi). Med entusiasm konstaterar skalden att den finska ungdomen inte längre behöver fara till utländska universitet. Den student som brinner av apollinisk kunskapstörst kan nu på sitt nya Helicon dricka ur outtömliga källor; det är bara att skynda till Åbos muser:  plectra] plectrumanvänds även av de klassiska latinska skalderna ofta metonymiskt i stället för lyra. Se Forcellini, s.v. plectrum, med exx. från Horatius och Tibullus.  prompta ... Minerva] Minerva står här metonymiskt för ‘begåvning’. Jämför ordspråksartade vändningar (oftast i ablativ) somcrassa Minerva; pingui Minerva, invita Minerva (goda exempel finns i Otto, sid.  ff.). Beträffande promptus, ‘till hands’, som bestämning till abstrakta substantiv kan vi jämföra Cicero, De oratore ,: utriusque rei facilis et prompta defensio.  -  nequeat tua forma mori/Namque tuum tumulum celebro, tradoque  49 Carmen oratorium veris ... voluptates complectens. Tu quoque, Terra polo septem subjecta trioni Finnia, te jactas nunc Helicone novo. Non tibi saeva maris, Jo ter Jo, Finnica pubes, Discendi flagrans, terga secanda manent. Quisquis Apollineae cupias fervore Sophiae Ejus inexhausto fonte levasse sitim, Promtus ad Aboicas iter affectato Camaenas! 49

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=