RSK 7

 formuleringenTe prior excessit conjunx fere bis quatuor annos. Likaså möter i exempel i ed.  den konstiga frasenQua Laudis Virtute Tuae, “Till följd av denna Din berömmelses duglighet”, vilket i ed.  motsvaras av det mer idiomatiska Ingenii qua laude Tui “till följd av den berömmelse Din begåvning vunnit”. Ed.  har i  en avgjort bättre variant: Nullo mutavit deteriore modo, men ed.  det prosodiskt inkorrekta Nullo mutavit deteriori modo. Mindre tydliga är de andra fallen i denna grupp, men det kan i varje fall hävdas att ed.  i inget enda av dem kan uppvisa något som stilistiskt eller innehållsligt skulle vara att föredraga. När det gäller grupp , förhåller det sig så att ed.  på fyra ställen (,, och ) har längre text än ed. . I ett fall, , är förhållandet det motsatta. Jag tror att detta sistnämnda för enkelhets vinnande genast kan avföras från diskussionen. Rimligtvis står det utom allt tvivel att förlagan till ed.  haft de saknade ordenQuae memori tradis mente, fideque bona;/ Qui mores Atavum, veterum quae scita parentum. Utelämnandet är ett klassiskt exempel på ett typfel, nämligen radsvinn vid rader som börjar på samma sätt: Efter de citerade orden kommer ju ett nytt Quae. Ett rent slarvfel är det alltså. Återstår ,, och, där ed.  har längre formuleringar. Jag tor att det måste anses som uppenbart att ed.  här uppvisar bearbetningar och tillägg som väsentligt höjer diktens nivå. Det räcker ju att se på ex. , med dess fantasilösa tvåradersfras i ed.  och jämföra med den livfulla, gripande och patriotiskt medryckande scen som målas upp i det utvidgade parti som den andra editionen uppvisar. På samma sätt ger ed.  i ex.  text en mer ingående och konkret beskrivning av Stiernhööks arbete med kartläggandet av de olika rättsinstanserna i De jure Sveonum et Gothorum vetusto. Liknande resonemang kan föras om de övriga här aktuella partierna. Ingen skulle vilja skära bort värdefulla partier som dessa. Det rör sig alltså även i grupp  om klara fall av genomarbetningar och förbättringar som resulterat i den text som föreligger i ed. . Grupp , utelämningarna på grund av slarv, är tre och finns alla i ed.  (,,). Ex.  har redan behandlats, och i de två övriga rör det sig om slarv som resulterat i bortfall av ett ord i vardera raden. För-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=