RSK 7

och vördnad. Likpredikan hölls av pastor primarius Olaus Swebilius (sedermera ärkebiskop), och den store juristen hyllades med dikter som trycktes och distribuerades vid den högtidliga akten. Det var flera av tidens främsta lärda och skalder som uttryckte sin sorg på detta sätt: Samuel Westhius1 (dikt på svenska, “The Ewigt-Lysande Stiernor”,  versrader alexandriner), Johannes Columbus2 (dikt på latin, “Fida manus regum ...”,  versrader elegiska distika), Jonas Fornelius3 (dikt på latin, “Panus Jobi... ”, versrader hexameter), Olof Verelius4 (tal på latin, “Justa funebria ... ”, två sidor i quarto) och Johan Widekindi5 (dikt på latin, “Vita ... Dn. Iohannis Stiernhöek”,  versrader elegiska distika). Av de poetiska alstren är Widekindis alltså det längsta och det som berör Stiernhööks liv mest detaljrikt. Det vinner extra intresse genom skaldens nära relation till den avlidne: Widekindi var son till Stiernhööks syster Sara.6 Den store juristen var alltså skaldens morbror. Johan Widekindi (född omkr. ) var son till kyrkoherden i Bro Widichinnus Laurentii.7 Johan gjorde karriär som bibliotekarie och  1 Samuel Johansson Westhius (o. 1650- o. 1678) var en synnerligen produktiv författare av tillfälllesvers. Carl Ivar Ståhle har kallat honom”tidens kanske flitigaste bröllopspoet” (Vers och språk..., sid. 293). Han räknade släktskap till Stiernhöök. (Se Alvar Nelsons utredning om detta, nedan sid. 175.) Westhius kallade sig vid denna tidtranslator linguae Germanicae. (Se Hanselli, Samlade Vitterhetsarbeten 16:VII-VIII.) 2 (1640-1684), vid denna tidprofessor poeseos [d.v.s. professor i latinsk poesi] i Uppsala. Han var äldre broder till den idag mer kände Samuel Columbus (1642-1679), även han latinskald, men mer känd för sin svenska diktning. 3 (1635-1679), vid denna tidprofessor matheseos [matematikprofessor] i Uppsala. 4 (1618-1682), vid denna tidprofessor antiquitatumoch riksantikvarie. 5 (d. 1678), vid denna tidhistoriographus regni [rikshistoriograf]. 6 Saras och Johans fader hette Olaus Petri Hedemorensis (död som kyrkoherde i Bro). Sara, äldsta barnet i kullen (f. 1591), gifte sig i Bro 1615 med dåvarande kyrkoherden där Widichinnus (Widichindus) Laurentii (Vidik Larsson). Johannes Widekindi (f. omkr. 1620) var fjärde barnet i detta äktenskap. SeVästerås Stifts herdaminneII:1 (1971), sid. 746 f. (Olaus Petri Hedemorensis) och sid. 878 f. (Widichindus Laurentii Broensis). 7 I Bro kyrka finns gravstenar över såväl Johan Stiernhöök och hans fader Olaus Petri Hedemorensis som över kyrkoherden Widichinnus (se nedan sid. 316 ff.). Den sistnämnda måste ha huggits efter 1675, eftersom Stiernhöök, vars namn förekommer i rad 5, omnämns såsom avliden. Den består av 16 versrader latinska elegiska distika. Vem som är författaren till dikten vet vi inte med absolut säkerhet; det står endast i rad 5 Pii posuere Haeredes under [Fromma

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=