RSK 7

Dikten återfinnes i den lilla trycksak (i :o) som tillägnats Erik Petri Drivius’ minne och som till allra största delen är författad av Stiernhöök. Den bär titelnManibus Erici Petri Drivii Arosiensis, qui in Hollandia in Flumine Gouda submersus obijt die  Augusti Anno , Juvenis singularis Exempli, ingenij, modestiae, probitatis etc. Agnati sui et discipuli olim Charissimi parentat M[agister] Johannes Olai Dalek. Arosiae/Västerås []. Den inleds av Stiernhööks tillägnan (, sidor) till fadern Petrus Erici Drivius, kyrkoherde i Arboga. Därefter följer den här behandlade dikten och omedelbart därefter Stiernhööks parentation ( sidor). Erik Petri Drivius föddes . Han var äldste sonen till Petrus Erici Drivius, som när sonen föddes var rektor för katedralskolan i Västerås och senare, från till sin död, var kyrkoherde i Arboga.78 Petrus Erici Drivius gifte sig  med Brita Andersdotter, som var brorsdotter till Olaus Petri Hedemorensis, kyrkoherden i Bro som blev far till Stiernhöök. Brita Andersdotter var alltså kusin till Stiernhöök, och Erik Drivius sålunda hans kusinbarn. Erik intogs  i Västerås gymnasium och började sin studier i Uppsala . Han drunknade i Holland den augusti  under en lärd peregrination. I sorgeskriftens titel står att han omkomin flumine Gouda, “i floden Gouda” (A 3). Gouda är ju en välbekant ort, genomfluten av en mindre välbekant flod med samma namn. I Stiernhööks tal säges att olyckan inträffade “mellan Gouda och Amsterdam” (inter Goudam et Amstelodamum). Epitafiets tema är i hög grad klassiskt. Den döde tänkes här tilltala en vandrare och be honom dröja en stund på sin färd för att ta del av den avlidnes öde och slutligen begrunda allas vår gemensamma lott. På antika gravmonument förekommer motivet ofta.79 På latinska gravinskrifter är formuleringar somSiste viator; Viator resiste et lege etc.  6. Kommentar 78 Västerås Stifts HerdaminneI:2 (1971), sid. 767. 79 En mycket god sammanfattning återfinnes i Richmond Lattimores Themes in Greek and Latin epitaphs, sid. 230 ff.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=