6. Sorgesång över Erik Petri Drivius (). Till minnet av Erik Petri Drivius från Västerås som drunknade i floden Gouda i Holland den augusti .Västerås [] Epitafium avsett för gravstenen Läs detta, vandringsman, du som trampar på gravstenen, några få verser hindrar dig inte på din färd. Här vilar jag, en yngling av svensk börd, min föräldrars ende son, som ingav utmärkta förhoppningar. När mina förädrar hade danat mitt sinne med ärliga seder och mitt intellekt med konster och vetenskaper, och när jag med goda förutsättningar kunde vara verksam i nyttigt värv greps jag av längtan att lära känna även utlandet. När nu min dådkraft kallade mig bort på ett så olyckligt sätt, sade mina föräldrar “Res med lycka för att sedan återvända!” Med denna föresats gav jag mig iväg, dock ej för att sedan återvända, fastän Ödet till en början syntes mig gunstigt. Ty efter det att att jag tillfångatagits på havet och därefter släppts fri av spanjoren, tyckte jag mig fri och säker i detta land. Då det fanns säkert hopp om understöd för den utblottade, fanns för mig i främmande land hopp om återfärd. Men knappt hade jag nått detta land förrän de våldsamma vattenmassorna i en angränsande flod sänkte mig i plötslig död, när jag minst av allt fruktade något sådant. I denna viloplats blev jag sedan lagd, sedan min begravning i all hast ägt rum. Så kommer ofta slutet på all möda när du minst anar det, och Ödet kallar dig i ett ögonblick då du minst tror det. Men - du som läser denna text - min lott är inte så beklagansvärd som mina föräldrars. Ty deras är sorgen, medan jag har nått vila och ro. 1 5 10 15 20
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=