dade den svenska regeringen i sin proposition till riksdagen att det folkrättsliga instrumentet i sin nuvarande form hade litet strategiskt värde och att det hade förlorat sin faktiska betydelse för att säkra freden mellan de två länderna. Regeringen ansåg också att det var föråldrat och var redo att underteckna överenskommelsen om dess upphävande, med parlamentets välsignelse.28 Ibland blir en rättsregel obsolet snarast på grund av ideologiska förändringar i samhället som påverkar rättsregelns relevans och tillämplighet. Även om regeln, ur faktisk synvinkel, skulle kunna upprätthållas, kolliderar samtida uppfattningar med regelns historiska syfte eller de ideologiska utgångspunkter som var rådande då den tillkom. Konflikten blir ett argument mot dess tillämpning i det enskilda fallet. År 2003 föreslog den svenska regeringen att riksdagen skulle upphäva ett kungligt brev från 1723 om riddarskapets och adelns privilegier.29 Den föreslog också ändringar i riddarhusordningen från 1866.30 Syftetmed upphävandet och reformen var att förändra riddarskapets och adelns status som offentlig korporation och därmed dess offentligrättsliga ställning. Privilegiebrevet utgjorde vid denna tidpunkt offentlig rätt och publicerades därför i Svensk författningssamling (SFS). I riksdagsdebatter och skriftliga utlåtanden hade riksdagsledamöterna krävt att denna status skulle upphöra, genom att privilegiebrevet formellt upphävdes. Motivet var att adelns ställning som en offentlig korporation i staten och erkännandet av dess privilegier som offentlig rätt kolliderade med grundvalarna för ett demokratiskt samhälle. Konstitutionsutskottet var av samma åsikt.31 Regeringen anförde att ”[d]en svenska adeln har sedan lång tid inte längre några offentligrättsliga uppgifter. Det finns därför inte något behov av offentligrättsliga regler specifika för adeln. Ridderskapets och adelns privilegier från år 1723 tillhör en svunnen tid, innan demokratins principer vunnit insteg i vårt land. Privilegiebrevet är obsolet och bör upphävas i sin helhet.”32 64 obsolescens som juridiskt metodproblem 28 Prop. 1992/93:164, s. 4. 29 Prop. 2002/03:34, s. 8. 30 Prop. 2002/03:34, s. 8. 31 Prop. 2002/03:34, s. 8. Fakta kontra ideologi – historisk och objektiv teleologi
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=