endast bortse från de formellt upphävda lagarna. Den stora mängden potentiellt giltiga rättsregler förutsatte dock att domaren tillhandahölls metodregler och principer för att välja ut den tillämpliga regeln i det enskilda fallet – ”gällande rätt”. Domaren tillhandahölls dessa urvalsprinciper för ”gällande rätt” utifrån två målsättningar: att de regler som med stöd av dem upphöjdes till ”gällande rätt” skulle tillfredsställa samhällets och parternas rättspolitiska behov vid tidpunkten för domen och att den valda lösningen bevarade rättssystemets antagna koherens. Stahl hade således påpekat, att förutom att främja likformigheten i rättstillämpningen, måste domaren tillse att lösningen så långt som möjligt också var anpassad till det enskilda fallets omständigheter: I sitt arbete om den moderna romerska rättens system hade Savigny konkretiserat domarens urvalskriterier i ett antal tolkningsprinciper eller canones, som fortfarande har betydelse för svenska jurister och refereras i metodlitteraturen.18 Juristen skulle först utnyttja språkliga kriterier för att bedöma likheten mellan normernas abstrakta beskrivningar av verkligheten och de bevisade omständigheterna imålet (lexikalisk eller logisk grammatisk tolkning).19 Det var genom språket som lagstiftare och andra aktörer förmedlade de rättspolitiska målsättningarna till den rättstillämpande juristen. Juristen måste vidare utgå från att lagstiftaren och andra juridiska aktörer före honom avsett att reglerna skulle kunna tillämpas utan att motsägelser eller överlappningar uppstod i rättssystemet. Detta förutsatte att terminologiska motsättningar mellan rättsområden, kränkningar av övergripande rättsprinciper eller liknande inkongruenser i 59 adamcroon ”Zur Vollkommenheit der richterlichen Entscheidung gehört gewiß die völlige Anpassung an das Individuelle des Falles; aber es gehört dazu nicht minder die völlige Harmonie der einzelnen Entscheidungen mit allen anderen Entscheidungen also mit dem Ganzen des Rechtszustandes.”17 17 Stahl, Rechtswissenschaft oder Volksbewu tsein?, s. 6. Se härom också Peterson, Claes, Theorie und/oder praxis. Zur Diskussion zwischen Julius Herrman von Kirchman und Friedrich Julius Stahl über die Werthlosigkeit der Rechtwissenschaft in Theorie und Praxis, i Rechtwissenschaft als juristische Doktrin. Ein rechthistorisches Seminar in Stockholm 29 bis 30 Mai 2009(red. Claes Peterson), Stockholm 2011, s. 212–232. 18 Se exempelvis Hellner, Jan, Rättsteori, Stockholm, 2003, s.74–86 och Ramberg m.fl., Rättskällor, Stockholm, 2024, s. 26–31. 19 Savigny, System, bd. 1, s. 213.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=