rättssystemet undveks genom den valda lösningen. Därför måste en systematisk tolkning komplettera den rent språkliga.20 Viktigast för att uppnå den eftersträvade kontinuiteten och därmed förutsägbarheten i rättstillämpningen var jämförelsen mellan rättskälleuttalandena och det enskilda fallets omständigheter. Jämförelsen förutsatte en rättshistorisk undersökning av rättsreglernas tillkomsthistoria, deras samhällsfunktion i sin utveckling och av hur det omgivande rättssystemet hade påverkat deras betydelse- och tillämpningsområden (historisk tolkning).21 Nordling framhöll således att Carl Gunnar Bergman, som hyste ett stort intresse för det rättshistoriska elementets del i den rättsdogmatiska tolkningsprocessen, framhöll att ”tillryggalagda epoker erbjuda vad samtiden förvägrar: utsiktspunkter för inblick i rättens väsen.”23 Juristens möjligheter att, efter noggrann rättshistorisk efterforskning, aktivt välja vilka rättsregler som bäst passade för att lösa hans eller hennes problem, och som därför skulle upphöjas till ”gällande rätt”, möjliggjordes av rättshistorien själv. Det var alltså i den rättsdogmatiska tolkningsprocessen som domaren hade möjlighet att utvärdera rättsreglernas samtida ändamålsenlighet i ett rättshistoriskt perspektiv. Genom att välja bort regler som inte tycktes fylla den avsedda funktionen i relation till fallets omständigheter eller motsvara samtidens värderingar, valde domaren att inte tillskriva dem normativ eller juridisk relevans i det enskilda fallet. I denna process kunde domaren välja bort regler som visserligen tidigare hade varit normerande för rättsföljden i den aktuella typen av fall, men som på grund av samhällsutveckling eller interna förändringar i rättssystemet inte längre var lämpliga. På detta sätt blev lösningen rättshistorisk i relation till det enskilda fallets omständigheter. 60 obsolescens som juridiskt metodproblem ”[l]ikasom ingen förståndig man tilltror sig känna en medmenniska efter en stunds eller en kort tids sammanvaro, utan låter omdömet om henne bero af ett långvarigare iakttagande af hennes seder och tankesätt, så är ock på samma sätt studiet af statens lif och hela utveckling oundgängligt för en sann insikt i hans nuvarande tillstånd.”22 20 Savigny, System, bd. 1, s. 214. 21 Savigny, System, bd. 1, s. 214. 22 Nordling, Om Romerska rättens, Juridiska encykopediens och Rättshistoriens betydelse för rättsstudiet, i Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, 1876, s. 699–712, s. 701. 23 Bergman, Carl Gunnar, SvJT, 1919, s. 353 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=