När det gäller den svenska juridiska metodläran föregick dock framväxten av den i kronologiskt hänseende den samtida funktionsdelningen i regeringsformen. Metodreglerna växte fram över tid men hade sin mest formativa period under 1800-talet och då den starkt influerades av den tidiga rättspositivismen i Tyskland. Där, liksom här, kom i mångt och mycket den historiska skolans metodprogam att bli tongivande.11 De processer för att bilda rätt och att skapa rättshistoria som framgår av den svenska regeringsformen har likheter med hur dessa processer beskrevs den historiska skolans grundare Friedrich Carl von Savigny. Savigny anmärkte exempelvis att alla rättsbildande processer karaktäriserades av en för juristen bindande ”Handlung”.12 Genom en juridisk aktörs bindande handling förflyttades ett normativt påstående från samhällets rättspolitiska sfär till det juridiskt relevanta materialet, d.v.s. rättskällorna. En formaliserande handling var alltså, enligt Savigny, nödvändig att förutsätta. En grundläggande distinktion i fråga om de handlingar som Savigny menade var definierande för den formella rättens tillkomst gällde just skillnaderna mellan lagstiftaren och domaren. Friedrich Julius Stahl, ytterligare en av den historiska skolans ideologer, påpekade härvidlag att domaren alltid dömde på suveränen, d.v.s. lagstiftarens, mandat: 56 obsolescens som juridiskt metodproblem Den historiska skolans syn på rättsbildande och rättsupphävande handlingar Inledning 11 Se härom tex, Peterson, Claes, ”Der schwedische Savigny” Zur Frage der Rezeption der Rechtssubjektivitätslehre in der schwedishen Privatrechtsadogmatik des 19. Jahrhunderts, i Savigny global 1814–2014 ›Vom Beruf unsrer Zeit‹ zum transnationalen Recht des 21. Jahrhunderts, (Stephan Meder/Christoph-Eric Mecke Hg.), Göttingen, 2016, s. 517–530, Sandström, Marie, Rättsvetenskapens princip – Till frågan om rättsvetenskapens värdelöshet och Friedrich Julius Stahls rättsinstitutslära, Stockholm, 2004, Björne, Lars, Brytningstiden. Den nordiska rättsvetenskapens historia II. 1815–1870, Stockholm, 1998, Pihlajamäki, Heikki, Evidence, Crime and the Legal Profession. The Emergence of Free Evaluation in the Finnish Nineteenth Century Criminal Procedure, Stockholm, 1997. 12 Savigny, Friedrich, Carl von, System des heutigen römischen Rechts, bd. 1, Berlin, 1840, s. 190. Om mer formalistiska modeller i äldre rätt, se Savigny, Friedrich Carl von, Vom beruf unserer Zeit für Gesetzgebung und Rechtswissenschaft, Heidelberg, 1814, s. 10 och Savigny, System, bd. 1, s. 35. Se också Croon, Jura Novit Curia, s.41.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=