dare har Torbjörn Nilsson och Josefin Hägglund skrivit om tvåkammarriksdagens historia.52 Utöver detta finns även en hel del material i artikelform, exempelvis i Historisk tidskrift, även här främst rörande äldre förhållanden. Under senare tid har en del material publicerats på engelska i internationella antologier, exempelvis Joakim Scherps The Peasant Estate of Sweden: Its rise and early modern evolution och The estates in the middle: populist absolutism and constitutionalism in early moderns Swedish politics.53 Gemensamt för dessa allmänhistoriska verk av konstitutionellt intresse är att de utgår från historievetenskaplig metod och att materialet således sträcker sig en bra bit bortom det som kan betecknas som rättskällor, även om samtliga använder sig av sådana. I linje med det synsätt på konstitutionella frågor som presenterats tidigare i texten är det dock både rimligt och nödvändigt att använda annat material än traditionella rättskällor i konstitutionshistorisk forskning. Vanligen är det emellertid så att allmänhistorikerna inte sätter det rättsliga materialet i centrum för sina undersökningar, utan att detta endast utgör en del av empirin. Rättshistorisk forskning utförd av jurister förefaller därför nödvändig för specifika studier av den rättsliga utvecklingen, utan att fördenskull utesluta annat relevant källmaterial. Det gäller särskilt, vill jag påstå, på det konstitutionella området, särskilt för att belysa frågan om svensk författningskultur. Vad vill jag ha sagt med detta och vad är poängen med min text? Min tes är att de långa konstitutionella linjerna i svensk rättshistoria är betydligt mer sammanhållna än vad som vanligen uppfattas. Det är en missuppfattning att 1974 års RFutgör ett markant brott med tidigare författningshistoria. Med ett vidare konstitutionellt begrepp, som omfattar alla grundlagarna, annan konstitutionellt relevant positiv rätt och även inkluderar konstitutionell praxis och tradition, är det enligt min mening tydligt att såväl tradition som kultur är mycket påtagliga för svensk konstitutionellt vidkommande. 47 olof wilske Avslutning 51 Nilsson (fotnot 25). 52 Nilsson, Torbjörn m.fl., Tvåkammarriksdagen 1867–1970. 100 år av politik – 50 år av glömska, Stockholm 2021. 53 Båda i Blockmans, Wim m.fl. (red.), Parliamentarism in Northern and East-Central Europe in the Long Eighteenth Century, Oxford 2023.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=