torsavhandling maktfördelningen under stormaktstiden.39 Ochstatsvetaren Magnus Enzell har skrivit en avhandling om den svenska konstitutionella kulturens nedgång i början av 1900-talet.40 Allmänhistorikerna synes främst ha intresserat sig för äldre förhållanden, exempelvis Gabriela Bjarne Larsson om medeltida stadgelagstiftning,41 Fredrik Charpentier Ljungkvist i boken om lagfäst kungamakt under högmedeltiden42 och Olov Lund om den svenska statsbildningsprocessen under senmedeltiden.43 Även Joachim Scherps studie om de ofrälse ståndens attityder till maktdelningsfrågor under stormaktstiden,44 Anders Sundins avhandling om tillkomsten av 1809 års regeringsform,45 Rolf Karlboms på samma tema46 och Harald Gustafssons om statsbildning och politisk kultur under Kalmarunionens upplösningsskede47 förtjänar att omnämnas. Några som ändå har intresserad sig för senare tiders konstitutionella utveckling är historikern Mikael Svanberg, som i sin avhandling från 2020 studerat debatten före och efter antagandet av 1974 års regeringsform.48 Statsvetaren Karl-Göran Algotsson har därutöver behandlat diskussionen kring fri- och rättighetsskyddet under 1970-talet49 och Lagrådets ställning under 1900-talet.50 Historikern Torbjörn Nilsson har nyligen diskuterat relationen mellan juridik och politik i Sverige 1940–2020.51 Vi46 långa linjer i konstitutionell rättshistoria 39 Runeby, Nils, Monarchia mixta. Maktfördelningsdebatt I Sverige under den tidigare stormaktstiden, Uppsala, 1962. 40 Enzell, Magnus, Requiem for a Constitution. Constitutionalism and political culture in early 20th century Sweden. Ak. avh., Stockholm, 2002. 41 Bjarne Larsson, Gabriela, Stadgelagstiftning i senmedeltidens Sverige, Lund 1994. 42 Charpentier Ljungkvist, Fredrik, Lagfäst kungamakt under högmedeltiden. En komparativ internordisk studie, Institutet för rättshistorisk forskning, Stockholm, 2016. 43 Lund, Olov, Nätverksstaten. Statsbildningsprocesser och rumsliga praktiker i senmedeltidens Sverige 1440–1520, Falun 2022. 44 Scherp, Joakim, De ofrälse och makten. En institutionell studie av riksdagen och de ofrälse ståndens politik i maktdelningsfrågor 1660–1682, Stockholm 2013. 45 Sundin, Anders, 1809. Statskuppen och regeringsformens tillkomst som tolkningsprocess, Stockholm, 2006. 46 Karlbom, Rolf, Bakgrunden till 1809 års regeringsform. Studier i svensk konstitutionell opinionsbildning 1790–1809, Göteborg, 1964. 47 Gustafsson, Harald, Gamla riken, nya stater. Statsbildning, politisk kultur och identitet under Kalmarunionens upplösningsskede 1512–1541, Stockholm 2000. 48 Svanberg, Mikael, Partierna och demokratin under författningsdebatten 1965–1980,Göteborg 2020. 49 Algotsson, Karl-Göran, Medborgarrätten och regeringsformen. Debatten om grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter i regeringsformen under 1970-talet, Stockholm 1987. 50 Algotsson, Karl-Göran, Lagrådet, rättsstaten och demokratin under 1900-talet, Stockholm 1993.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=