överblick som är så nödvändig för svensk författningshistoria. Bland äldre verk bör kanske främst nämnas Nils Herlitz lärobok om det svenska statsskickets historia. Det är den senast utgivna översikten i monografiform, och den sista upplagan kom ut 1957.32 När det gäller konstitutionell rättshistoria i övrigt är det mesta publicerat i artiklar, mestadels i antologier eller festskrifter. Några har redan omnämnts iinledningen,33 och utrymmet medger inte här någon fullständig redogörelse, utan det får bli ett urval. Riksdagen har på senare tid gett ut två samlingsvolymer med författningshistoriskt tema, det ena till 200-årsjubileet av 1809 års regeringsform34 och det andra till 250-årsjubileet av den första tryckfrihetsförordningen.35 De båda verken innehåller ett tjugotal texter vardera av författare som är såväl forskare inom olika discipliner som journalister och tjänstemän i riksdagen. SNS författningsprojekt, som pågick under ett antal år kring sekelskiftet 2000, gav ut ett antal volymer där konstitutionell historia fick ett visst utrymme; den viktigaste var kanske utgivningen av svenska historiska grundlagar i volymen Sveriges konstitutionella urkunder från 1999, som även innehåller en författningshistorisk översikt av Nils Stjernquist.36 Förutom den forskning som nyss presenterats finns en rikhaltig flora av äldre författningshistorisk litteratur, som ofta framställt av andra än jurister. Statsvetaren Fredrik Lagerroth (1885–1974) skrev en rad centrala verk på området, särskilt gällande frihetstiden men även om den konstitutionella utvecklingen i stort.37 Gunnar Heckscher, sedermera professor i statsvetenskap i Stockholm, skrev sin doktorsavhandling i Uppsala om relationen mellan kungen och statsråden i 1809 års regeringsform.38 Idéhistorikern Nils Runeby behandlade i sin dok45 olof wilske 32 Herlitz, Nils, Grunddragen av det svenska statsskickets historia, 5 uppl., Stockholm 1959. 33 Ovan (fotnot 3 och 4). 34 Brundin, Margareta m.fl. (red.), Maktbalans och kontrollmakt.1809 års händelser, idéer och författningsverk i ett tvåhundraårigt perspektiv, Vällingby, 2009. 35 Axberger, Hans-Gunnar m.fl. (red.), Fritt ord 250 år. Tryckfrihet och offentlighet i Sverige och Finland – ett levande arv från 1766. Sveriges riksdag, Vällingby 2016. 36 Petersson, Olof m.fl. (red.), Sveriges konstitutionella urkunder, Kristianstad 1999. 37 Exempelvis Lagerroth, Fredrik, Två svenska regeringsformer, Lund 1970; Den svenska monarkin inför rätta. En författningshistorisk exposé, Rabén & Sjögren, Lund 1972; och Den svenska landslagens författning i historisk och komparativ belysning, Lund 1947. 38 Heckscher, Gunnar, Konung och statsråd i 1809 års författning. Regeringsmaktens inre gestaltning under det nya statsskickets första halvsekel, Uppsala, 1933.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=