Den övergripande bilden av svensk konstitutionell historia är som anfört oklar och splittrad, men det beror inte på att det saknas forskning i ämnet; snarare är det kanske så att den inte når ut till fler än de närmast intresserade. Jag vill därför här presentera en del av den forskning jag kommit i kontakt med på grund av mitt eget intresse för svensk författningshistoria. Kanske kan den på så sätt spridas till fler. Det finns ett angeläget behobv av ett svenskt författningshistoriskt översiktsverk, något jag själv hoppas kunna bidra med i framtiden. Bland större rättshistoriska verk på området under senare tid framstår naturligtvis Martin Sunnqvists avhandling om lagprövningsrättens utveckling i nordisk komparativ belysning som synnerligen viktig.26 Per Nilséns bok om den akademiska undervisningen i svensk statsrätt under frihetstiden behandlar främst utbildningsfrågor men är ett viktigt bidrag till forskningen om synen på konstitutionella frågor vid denna tid.27 Även Mats Kumliens monografi om den svenska förvaltningsrättens framväxt har konstitutionella inslag, och sambandet mellan de båda ämnena är ju organiskt.28 Ett annat viktigt författningshistoriskt verk är Katarina Alexius avhandling om politisk yttrandefrihet under perioden för demokratins genombrott.29 Gösta Åqvists ”Kungen och rätten” behandlar bland annat kunglig lagstiftningsmakt under medeltiden och medeltida statsrättsteori.30 Allra senast har Julia Björverud behandlat offentlighetsprincipens utveckling under perioden 1809–1980.31 Björverud har i likhet med Sunnqvist och Kumlien tagit ett större grepp om ett specifikt rättsligt utvecklingstema och alla dessa tre bidrar på så sätt till den långa linjernas 44 långa linjer i konstitutionell rättshistoria Forskning i och kring konstitutionell historia 26 Sunnqvist, Martin, Konstitutionellt kritiskt dömande. Förändringen av nordiska domares attityder under två sekel, Institutet för rättshistorisk forskning, Stockholm, 2014. 27 Nilsén, Per, Att ”stoppa munnen till på bespottare”. Den akademiska undervisningen i svensk statsrätt under frihetstiden, Institutet för rättshistorisk forskning, Lund, 2001. 28 Kumlien, Mats, Professorspolitik och samhällsförändring. En rättshistorisk undersökning av den svenska förvaltningsrättens uppkomst, Institutet för rättshistorisk forskning, Stockholm, 2019. 29 Alexius, Katarina, Politisk yttrandefrihet. En studie i lagstiftning och praxis under demokratins genombrottstid, Institutet för rättshistorisk forskning, Lund, 1997. 30 Åqvist, Gösta, Kungen och rätten. Studier till uppkomsten och den tidigare utvecklingen av kungens lagstiftningsmakt och domsrätt under medeltiden, Institutet för rättshistorisk forskning, Lund 1989. 31 Björverud, Julia, Offentlighetsprincipen. Lagstiftarens avvägningar mellan handlingsoffentlighet och sekretess 1809–1980, ak. avh., Lund 2024.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=