äldre regeringsformen vara kvar i ett halvt sekel innan den ersattes, och i stora delar fungerade den också som tidigare. Nyare konstitutionell diskussion, i Sverige säg från 1970-talet och framåt, har ofta tenderat att handla om maktdelning och om fri- och rättigheter. De senare får på många sätt sägas vara vår tids viktiga konstitutionella fråga och de har fått stor uppmärksamhet i främst rättslig, men på senare år även allmän debatt. Maktdelning, däremot, är en konstant i svensk författningshistoria. (I någon mening kan maktdelning, eller åtminstone maktfördelning, sägas vara central i all konstitutionell diskurs. Syftet med konstitutioner är alltid maktfördelning i någon form.) Frågan om maktdelning (främst mellan kung och riksdag) har följt med sedan medeltidens kungabalkar över 1600-talets regeringsformer och frihetstidens ständervälde till 1809 års RFoch ända fram till vår nuvarande regeringsform, som påstås ha avskaffat begreppet. I vår tid är maktdelningsfrågan trots detta aktuell på grund av frågorna om gränserna för statens makt (fri- och rättigheter, överstatlighet etc.). Balansen mellan juridiskt och politiskt beslutsfattande har varit central i debatten kring samhällsskicket, även om detta synes ha undgått många historiker och kulturdebattörer. I svensk allmänhistorisk forskning lyser de konstitutionella frågorna med sin frånvaro, liksom rättsliga frågor överlag, särskilt när det gäller nyare historia. I den sista delen av Norstedts åttabandsverk om Sveriges historia, som omfattar perioden 1965–2012, ägnas exempelvis endast ett fåtal sidor åt 1974 års regeringsform, något som möjligen kan förklaras med svensk politisk kultur, men även synen på konstitutionella frågor inom historieforskningen.25 De konstitutionella frågornas bristande synlighet i den historiska forskningen återspeglar således inte deras verkliga betydelse. 43 olof wilske 24 Enzell, Magnus, ”Grundlagens ställning i den politiska kulturen”, i Petersson, Olof (red.), De politiska spelreglernas betydelse, Stockholm, 2004. 25 Nilsson, Torbjörn, Det dånar uti rättens krater. Juridik mot politik i det moderna Sverige 1940– 2020, Lund 2024, s. 166 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=