mycket liten grad i kontakt med grundlagarna under utbildningen, utom för att tillgodogöra sig reglerna kring allmänna handlingar och tryckfrihetsbrott i tryckfrihetsförordningen (TF). Statsrätten var i hög grad statsvetenskapens domän. Regeringsformen betraktades med likgiltighet, skepsis eller förakt i det praktiska rättslivet.22 När 1974 års regeringsform såg dagens ljus var det under den svenska modellens glansdagar, då välfärdsstaten stod i zenit. I det långa historiska perspektivet finns det kanske en del som talar för att den perioden var en parentes, men den har kommit att prägla det moderna Sveriges självbild, även i rättsligt hänseende. Välfärdsstaten, moderniteten och rättsrealismen har varit samvarierande faktorer härvidlag, och de har påverkat alla rättsområden i större eller mindre utsträckning. På det konstitutionella området för de emellertid under en period med sig att konstitutionella rättsregler i princip uppfattades som irrelevanta, eller åtminstone utan normativt värde för andra än politiska aktörer, som ändå inte kunde hållas rättsligt ansvariga för eventuella överträdelser.23 Men frågan är om detta verkligen stämmer helt och hållet, eller om bilden behöver nyanseras. För det första verkar den förmenta konstitutionella irrelevansen endast gälla regeringsformen. TFoch yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) har alltid betraktats som synnerligen bindande positiv rätt och behandlats med största allvar av både folkvalda och jurister. Något liknande gäller för successionsordningen (SO), inom dess snäva tillämpningsområde. Den förmenta bristen på konstitutionell tradition och historia verkar alltså endast gälla regeringsformen. YGLär visserligen relativt ny (1993) men bygger i hög grad på TF(1949), som i sin tur har mycket djupa historiska rötter (1766) och betecknas som en konstitutionell klenod, och SOstiftades 1810 även om den har ändrats i väsentliga delar sedan dess. Åtminstone två, kanske tre, av våra grundlagar har en normativ betydelse som åtminstone delvis bygger på ålder. 40 långa linjer i konstitutionell rättshistoria (Half-Way) Transition from Political to Legal Constitutionalism”ICL Journal, volym19, nummer 1, 2025, pp. 47–85. 22 Sterzel a.a. Se även Åhman, Karin, Regeringsformen och Europarätten, Stockholm, 2023. 23 En diskussion kring detta förs av Karolina Stenlund från ett civilrättsligt (skadeståndsrättsligt) perspektiv. Stenlund, Karolina, Rättighetsargumentet i skadeståndsrätten,Uppsala, 2021.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=