38 långa linjer i konstitutionell rättshistoria funktion som ställer särskilda krav på utformningen. Dels har en del bestämmelser både en rättslig och en deklarativ karaktär (”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”), dels strävar man ofta efter att det konstitutionella dokumentet ska kännetecknas av en viss kärnfullhet. Helst ska det konstitutionella regelverket alltså inte bli alltför omfattande eller detaljerat. Men här skiljer sig de konstitutionella dokumenten avsevärt åt. I Sverige har vi detaljerade grundlagar. Vi har som bekant fyra stycken, och även om det vanligaste kanske är att samla de konstitutionella reglerna i ett dokument som betecknas som ”konstitution”, ”författning” eller liknande, så är Sverige ingalunda unikt i detta avseende.16 Men konstitutioner kan också förstås på fler sätt än som ett samlat konstituerande dokument för en nation. Varje stat och varje rättsordning måste nämligen per definition ha en konstitution av något slag. Oavsett om det finns ett skrivet dokument som kallas för konstitution eller inte, så finns det någon typ av konstitutionella spelregler. Konstitutionen är i någon mening den nationella rättsordningens normativa utgångspunkt. De skrivna konstitutionella reglerna kan då betecknas som den formella konstitutionen, medan den materiella konstitutionen omfattar andra rättsregler och konstitutionell praxis som kompletterar den skrivna konstitutionen, om en sådan finns.17 Den formella konstitutionen kan bara täcka in en del av den konstitutionella verkligheten. I svensk författningspolitisk diskurs talas som sagt ibland om det författningslösa halvseklet, under vilket den formellt gällande regeringsformen i stora delar hade ersatts av praxis och av annan lagstiftning.18 Regeringsformen återspeglade inte det faktiska statsskicket, utom i vissa delar. Likväl är uttrycket ”författningslöst” en aning missvisande eftersom det fanns faktiska konstitutionella regler som den offentliga makten förhöll sig till. Den materiella eller levande konstitutionen har en normativ verkan som sträcker sig utöver den formella grundlagstexten. En bra sammanfattning ges i Derléns m.fl. lärobok i ämnet konstitutionell rätt, i vilken anges att ”konstitutionen består av de rättsliga normer som i en rättsordning reglerar 16 Albert, Richard, “Multi-textual Constitutions”, University of Virginia Law Reviewvolym 109, 2023, s. 1629. 17 Mattson, Ingvar och Petersson, Olof, “Makten över politikens spelregler”, i Mattson, Ingvar och Peterson, Olof (red.), Svensk författningspolitik, Lund 2022, s. 20. 18 Se ovan fotnot 1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=