Den konstitutionella rätten är alltså speciell såtillvida att den omfattar rättsregler för statliga funktioner och relationen mellan statsmakten och enskilda. På så sätt kan den konstitutionella rätten, åtminstone i vissa avseenden, sägas vara det konkreta rättsliga uttrycket för samhällskontraktet. Den konstitutionella rätten är vanligen också normhierarkiskt överordnad andra rättsregler och ska ge uttryck för samhällets, och särskilt rättsordningens, spelregler. Redan genom sin existens ger konstitutionen uttryck för tanken att den offentliga makten ska utövas under lagarna. På grund av detta är det lämpligt att de konstitutionella reglerna har en större inbyggd tröghet än andra rättsregler. Detta kommer främst till uttryck genom särskilda regler för antagande och ändring av konstitutionella bestämmelser. Själva innehållet i de konstitutionella reglerna brukar utgöras av bestämmelser om statsskicket och de grundläggande principerna för detta. I en demokratisk stat finns således bestämmelser om vilka som företräder folket (vanligen en parlamentarisk församling) och hur dessa utses, statschefen (vanligen en vald president eller en monark som ärvt ämbetet), hur den verkställande makten utses och reglerna för dess utövande, hur politiskt ansvar ska utkrävas, hur den dömande makten ska vara organiserad och så vidare. Ofta finns regler om normgivningsmaktens och finansmaktens fördelning och om förhållandet till andra stater och till mellanstatliga organisationer. Vidare brukar det finnas mer eller mindre omfattande uppräkningar av de fri- och rättigheter som garanteras medborgarna och andra gentemot den offentliga makten. I vissa konstitutioner finns mer eller mindre bombastiska proklamationer om nationens ursprung och mål, om folkets suveränitet eller liknande. Det finns egentligen inga gränser för vad en konstitution får eller bör innehålla, vilket det svenska konstitutionella regelverket kan sägas illustrera.15 Konstitutioner kan alltså förstås som positivrättsliga dokument, som likt andra typer av föreskrifter utarbetats och antagits i en specifik ordning. Till skillnad från exempelvis brottsbalken eller köplagen eller avgiftsförordningen brukar konstitutioner dock ha en symbolisk 37 olof wilske 15 Ruotsi, Mikael, Grundlagsändringar. Rättsregler och domstolskontroll, Stockholm 2025, s.13 f. Vad är konstitutionell historia?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=