största allmänhet, eller enbart vissa myndighetsföreskrifter (till exempel ”Socialstyrelsens författningssamling”). Förvaltningsrätt brukar karakteriseras som ett rättsområde som har med den verkställande makten att göra, men även som ”konkretiserad författningsrätt”.10 Offentlig rätt får ofta fylla funktionen som paraplybegrepp. Konstitutionell rätt är en ämnesbeteckning som vunnit visst insteg under senare decennier, exempelvis genom inrättandet av en professur i detta ämne vid Uppsala universitet 1995. En central lärobok i ämnet, använd vid juristutbildningarna i Umeå och Uppsala, är betitlad just på detta sätt.11 Internationella influenser kan vara en förklaring här eftersom ”constitutional law” är det etablerade begreppet i sådan diskurs, men det finns även en äldre inhemsk tradition att falla tillbaka på, eftersom ”konstitution” och ”konstitutionell” har använts långt tillbaka i tiden.12 Och i en skrift utgiven till 150-årsminnet av 1809 års regeringsform anges att ”För vår tids svenskar är det självklart att de styrande i landet skall ha sina uppgifter och sin makt över medborgarna noga angivna i lagregler – i en konstitution.”13 Oavsett hur det ligger till med detta, kan ”konstitutionell rätt” troligen uppfattas som ett bredare begrepp än ”statsrätt”. Medborgerliga fri- och rättigheter och rättsordningens ”konstituerande” regler kan vara komponenter härvidlag.14 En möjligen specifik svensk egenhet är att studiet av konstitutionen länge var en angelägenhet för främst statsvetare. Säkerligen hänger detta ihop med synen på regeringsformen som ett politiskt dokument utan mer konkret rättslig verkan. Detta är, såvitt jag kan bedöma, ett 1900-talsfenomen. Utomlands synes det vara vanligare att konstitutionen studeras i olika vetenskapliga sammanhang, och även att jurister med olika typer av ämnestillhörighet intresserar sig för konstitutionella frågor. 36 långa linjer i konstitutionell rättshistoria 10 Marcusson, Lena, ”Förvaltningsrätt som konkretiserad författningsrätt”, SvJT, 2016, s. 1426–1435. 11 Derlén, Mattias m.fl., Konstitutionell rätt, 3 uppl., Stockholm, 2025. 12 Två exempel: konstitutionsutskottet etablerades genom 1809 års regeringsform, och Emil Hildebrand använder begreppet ”konstitutionellt statsskick” även för äldre förhållanden, från 1700-talet och framåt. Hildebrand, Emil, Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar, P.A. Norstedt, Stockholm 1896. 13 Meijer, Hans, Regeringsformen. 150-årsminnet. Utgiven på uppdrag av kommittén för firandet av regeringsformens 150-årsjubileum, Stockholm 1959. 14 Cameron (fotnot 9), särskilt s. 326 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=