Utvecklingen från 1974 har i mångt och mycket gått i en annan och mer konstitutionalistisk riktning. Regeringsformen, och den konstitutionella rätten i stort, har fått en ökad normativ betydelse som en konsekvens av tendenser i såväl rättskipning som lagstiftning och processer inom rättsvetenskap och juridisk utbildning. I flera antologier utgivna med anledning av regeringsformens 50-årsjubileum i år är det historiska perspektivet tydligt närvarande och flera författare betonar regeringsformens rötter i äldre svensk konstitutionell tradition.7 Den gällande regeringsformen ses av dessa författare som ett led i traditionen, snarare än som en brytpunkt.8 Akademiska ämnesindelningar fyller både praktiska och vetenskapliga funktioner. På det offentligrättsliga området förefaller det finnas en del överlappningar och otydligheter, vilket har diskuterats i en artikel av Iain Cameron.9 Säkert förhåller det sig på liknande sätt på andra juridiska ämnesområden. Behovet av exakta ämnesdefinitioner ska inte överdrivas, men olika benämningar och hur man använder dem spelar ändå en viss roll för hur ämnesinnehållet uppfattas. Begreppet statsrätt, exempelvis, leder tankarna till rättsregler som har med staten att göra, vilket inte nödvändigtvis indikerar att statens interaktioner med sina medborgare eller underlydande omfattas (exempelvis avseende fri- och rättigheter). Författningsrätt verkar handla om författningar, men på svenska är det ett mångtydigt begrepp som kan betyda såväl grundlagar (exempelvis ”Tysklands författning”) som föreskrifter i 35 olof wilske Vad är konstitutionell rätt? 7 Jonsson Cornell, Anna m.fl. (red.), Regeringsformen 50 år 1974–2024, Uppsala 2024; Möller, Tommy (red.), En författning i tiden. Regeringsformen under 50 år, Stockholm, 2024; Åhman, Karin m.fl. (red.), Constitutional Law in the Scandinavian Countries. A tribute to the Instrument of Government 1974–2024, Stockholm 2024, Persson, Vilhelm m.fl. (red.), 50år av folksuveränitet. Makt, funktion och förvaltning i 1974 års regeringsform, Statsvetenskaplig tidskrift, nummer 3, 2024 (temanummer). 8 Debaenst, Bruno, ”Du gamla, du nya. 1974 års regeringsform i rättshistoriskt perspektiv”, i Regeringsformen 50 år 1974–2024; jfr. Sunnqvist, Martin, ”Maktfördelning, funktionsfördelning och maktfördelning igen” Persson, Vilhelm m.fl. (red.) (fotnot 7) s. 445–460; Bull, Thomas, ”Från ideal till realitet. Regeringsformens rättighetsskydd” och Möller, Tommy, ”Från folksuveränitet till maktdelning” i Tommy Möller m.fl. (red.) (fotnot 7) s. 17–43 och Wilske, Olof, ”Is there a Swedish constitutional exceptionalism?” i Constitutional Law in the Scandinavian Countries. A tribute to the Instrument of Government 1974– 2024, Scandinavian Studies in Law nummer 70, 2025, s. 99–116. 9 Cameron, Iain, “What’s in a name? Statsrätt, författningsrätt, offentlig rätt, konstitutionell rätt”, Förvaltningsrättslig tidskrift, 2019, s. 317–335.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=