omedelbara genomslag i lagstiftningen. Systemskiftet var tydligt, åtminstone om man nöjer sig med att läsa grundlagstexten och särskilt de första paragraferna i det första kapitlet. Men, som Fredrik Sterzel har framhållit, var systemskiftet i stora delar en chimär, och man kan i stället tala om en konstitutionell gråzon under stora delar av 1900talet – ”det författningslösa halvseklet”.4 Under denna period saknades ett som gällande rätt erkänt (skrivet) konstitutionellt system. Men även om den gamla regeringsformen i avgörande delar var obsolet, respekterades en del huvuddrag i det konstitutionella systemet även under denna period. Sverige som stat var inte lag- eller rättslös, utan de konstitutionella förhållandena var i praktiken godtagbara, eftersom konstitutionell praxis hade utvecklats i grundlagens ställe.5 1809 års regeringsform byggde på en maktdelningsmodell som var formad av nationella erfarenheter. I vilken utsträckning upphovsmännen bakom denna regeringsform var inspirerade av utländska förebilder eller teorier är omdiskuterat, men maktfördelningen mellan kungen och riksdagen är ett återkommande tema i svensk konstitutionell historia. Vid grundlagsreformen 1809 utgick man således från det tidigare seklets erfarenheter av svängningar mellan stark kungamakt och stark riksdagsmakt; maktbalans eftersträvades som en förutsättning för konstitutionell stabilitet. Men när först parlamentarismen (1917) och snart därefter den allmänna och lika rösträtten (kring 1920) slog igenom förändrades de konstitutionella förutsättningarna helt. Tvåkammarriksdagens makt ökade och kungens ställning övertogs i stora delar av regeringen under ledning av statsministern. Varken parlamentarismen eller den allmänna rösträtten togs in iregeringsformen. Inte förrän 1954 påbörjades arbetet med att modernisera författningen, vilket skulle ta lång tid. Författningsutredningen (1954–63) genomförde de grundläggande utredningarna och problemdiskussionerna, Grundlagberedningen (1967–72) de politiska förhandlingarna och uppgörelserna, där de frågor som fick mest uppmärksamhet gällde valsystemets utformning och införande av enkammarriksdag. I övrigt eftersträvades minimala förändringar av det statsskick som gällde i praktiken och de principiella resonemangen var knapphändiga.6 34 långa linjer i konstitutionell rättshistoria 4 Sterzel, Fredrik, Författning i utveckling, 2 uppl., Västerås 2009, s. 16-20. 5 A.a.s.s. 6 A.a., s. 19–21.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=