arbetena till nuvarande regeringsform för att förstå hur grundlagstiftaren resonerade. Om det nu är så att den konstitutionella kontinuiteten är långvarig och stabil, borde rimligen kunskaper om äldre förhållanden vara värdefulla för förståelsen av vårt nuvarande konstitutionella regelverk. Ibland ställs frågan om Sverige har en författningskultur och vad den i så fall skulle bestå i. En del av svaret finner vi sannolikt i den konstitutionella historien! Något större intresse för den konstitutionella historien går emellertid inte att skönja i exempelvis kurslitteratur på området, där ämnet vanligen avhandlas på ett par sidor. Det gäller särskilt förhållandena före 1809.Sverige har ibland beskrivits som världens modernaste land, eller åtminstone ett samhälle som strävar efter förnyelse och där fascinationen för det senaste genomsyrar samhällsdebatten. Det förflutna kan uppfattas som irrelevant.3 Samtidigt kan vissa specifika delar av den konstitutionella historien ibland uppvisas med stolthet. 1766 års tryckfrihetsförordning framhålls inte sällan som en klenod och den första i världen i sitt slag (förvisso modern i sin tid). Något liknande gäller för JO-ämbetet, även om det sannolikt inte var någon svensk uppfinning. Men när det gäller statsskickets grunder är det vanligare att framhålla nyhetsvärdet i 1974 års regeringsform och dess påstådda brott med det förflutna. Detta kapitel inleds med en problembeskrivning och därefter en kort diskussion av den konstitutionella rätten som ämnesområde, vilket följs av ett försök att ringa in syftet med konstitutionell historia. Därefter beskriver jag hur den konstitutionella historien ofta beskrivs på motsägelsefulla sätt i en svensk kontext. Sedan följer ett avsnitt där historiens betydelse för konstitutionell normativitet diskuteras. Det näst sista avsnittet innehåller en översikt över svensk forskning kring konstitutionell historia. I slutet följer en sammanfattning. När Sverige fick en ny regeringsform 1974 var brytningen med äldre konstitutionell tradition tydlig, åtminstone på ett retoriskt plan. Maktdelningsmodellen i 1809 års regeringsform övergavs till förmån för folksuveränitetsprincipen och ett ideal som förespråkade folkviljans 33 långa linjer i konstitutionell rättshistoria På spaning efter en konstitutionell tradition 3 Se t.ex. Jonsson, Ulf, ”Världens modernaste land behöver förnyas”, Signum, nr 6, 2020.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=