leder i sin tur in föräldrar på spåret att välja förhandling i vårdnadsprocesser med strävan efter att nå en överenskommelse i stället för att låta domstolen komma till en lösning på konflikten.49 Avslutningsvis kan det, likt tidigare forskning konstaterat, finnas en risk för att det i strävan efter överenskommelser i vårdnadsprocesser finns andra underliggande intressen eller normer som får styra vårdnadsprocesserna och helhetsbedömningen av barnets bästa. Tids-nyttan med överenskommelser tycks utgöra en särskild faktor som insorteras under vad som i regel får anses vara förenligt med barnets bästa. Tids-nyttan med överenskommelser kan således på ett abstrakt plan normera barnets bästa-bedömningen. Det kan konstateras att det överlag finns fördelar med att inte låta vårdnadsprocesserna pågå under en allt för lång tid eftersom detta i regel tycks påverka barns mående negativt. Det är dock oklart om överenskommelser faktiskt förkortar vårdnadsprocesserna samt om överenskommelser i realiteten innebär konfliktlösning.50 Det finns dessutom en risk för att en allt för effektiv process gör att domstolen förbiser indikationer på våld som skulle behöva utredas ytterligare.51 Det tycks dessutom finnas en stark rättslig föreställning om att barnets föräldrar vet vad som är deras barns bästa och att de i de allra flesta fall kan handla därefter i en förhandling. Denna föreställning skulle i många fall kunna följa en rimlig rättslig logik då det i slutändan är den splittrade familjen – men främst barnet i fråga– som dagligdags ska rätta sig efter det utfall som processen i domstol resulterade i. Domstolen kan, utifrån dess uppdrag och resurser idag, till exempel inte kontrollera att föräldrarna faktiskt rättar sig efter utfallet av endom.52 Detta gör att det, utifrån en rimlighetsargumentation,53 är logiskt att lösa föräldrars oenighet i frågor om gemensamma barns 29 caroline åvall Avslutande kommentar 48 Mnookin, Child Custody Revisited (fotnot 43). 49 Jämför Markovits, Inga, The road from I to we: family law in the communitarian state (fotnot 18). 50 Jämför Bankars resonemang om rättsliga dilemman med mellanmänsklig konfliktlösning i Bankar, Reza, Rättens dilemma. Om konflikthantering i ett mångkulturellt samhälle,Diss. Lund: Univ., Lund, 1994, s. 237–238. 51 6 kap. 19 § föräldrabalken. 52 Förutsatt att en förälder inte ansöker om verkställighet. 53 Jämför hur Jan Hellner diskuterar innebörden av rationalitet och rationalitetsargument i rätten i Hellner, Jan, Rättsteori: en introduktion, 2 uppl., Stockholm, 1994, s. 49 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=