familjerättssekreterare eller domare – som kanske inte öppet redovisar hur utrymmet hanterats – har även Mnookin pekat på. Mnookin baserar också detta resonemang på att principen om barnets bästas konstruktion lämnats vag och flexibel.45 Ryrstedt har också lyft viss problematik med barnets bästas obestämbarhet där hon pekat på att det, trots att en bedömning av de individuella omständigheterna ska göras, finns en risk för att domstolen låter mer generella presumtioner om vad som ligger i förståelsen av barnets bästa vara styrande i helhetsbedömningarna.46 Helhetsbedömningarna riskerar således att användas som ett sätt att även få igenom andra intressen eller normer såsom exempelvis kortare förfaranden i domstol som kan handla om målsättningar kopplade till kostnadseffektiva skäl där överenskommelser även kan ses som tids-nyttiga ur detta perspektiv. Det problematiska ligger inte i att helhetsbedömningar också kan ge utrymme för andra intressen – om dessa bedöms ha relevans för barnets bästa-bedömningen. Det problematiska ligger i stället i om dessa andra intressen riskerar att egentligen ges företräde framför det enskilda barnets bästa när dessa intressen insorteras under barnets bästa-bedömningen som på förhand givna normer till barnets bästa. Sammanfattningsvis är förståelsen för principen om barnets bästa fortsatt omdiskuterad trots att det akademiska samtalet om dess betydelse, mening och grundantaganden varit högst aktuellt sedan åtminstone slutet av 1970-talet och framåt.47 Utmaningarna som speglas i det akademiska samtalet speglas också i den rättsliga praktiken och även i fråga om presumtionen om att överenskommelser är förenliga med barnets bästa. Ovissheten ihur barnets bästa ska tillämpas en problematik i sig eftersom processer i domstol blir oförutsebara.48 Detta 28 betydelsen av tid och (meta)principen om barnets bästa 45 Mnookin, Child Custody Revisited (fotnot 43). 46 Ryrstedt, Eva, ”Tvistelösning mellan separerade föräldrar – för barnets bästa”, SvJT, 2007, s. 399–414. Detta diskuterar också Schiratzki i Schiratzki, Relationsrätt (fotnot 32). 47 Jämför Singer, Anna, Barnets bästa. Om barns rättsliga ställning i familj och samhälle, 7uppl., Stockholm, 2022, s. 23. Singer beskriver hur det kan uppfattas som det som med självklarhet är barnets bästa kan behöva omprövas och omtolkas i takt med att samhället utvecklas eftersom tolkningen kan ha sin grund i aspekter som kan relateras till en historisk kontext. Såsom Singer får förstås bör stor vikt läggas vid vad som anses vara det enskilda barnets bästa utifrån varje enskilt fall men också utifrån hur förhållandena ser ut idag i den samhälleliga kontexten som barnet befinner sig i. Singer menar därför att det är centralt att förstå den historiska kontext som haft betydelse för vad barnets bästa som rättslig målsättning fylls med för innehåll.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=