vårdnad, boende och umgänge genom överenskommelser. Utifrån denna logik skulle överenskommelser kunna öka chansen för att lösningen på föräldrakonflikten blir bestående. Överenskommelser ger dessutom troligtvis föräldrarna en föreställning om att det var det här utfallet som föräldrarna tillsammans önskade uppnå.54 Frågan är dock var barnens finns vid förhandlingsbordet.55 Det går inte att komma ifrån att vårdnadsprocesserna behandlar ett område som för många barn och föräldrar utgör en central kärna för dem.56 Med hänsyn till att vårdnadsprocesser behandlar en sådan central kärna för den enskilda familjen vore det – utifrån ytterligare ett rimlighetsargument – motiverat att samtliga berörda aktörers tidsnytta vägs in i processen, det vill säga även barnets. Det skulle i sådana fall, utifrån en annantidsargumentation, vara förenligt med förfarandet att ge barn tid och utrymme i vårdnadsprocesserna som resulterar i överenskommelser. Ett hänsynstagande som kanske inte alltid rimmar väl med andra underliggande tids-nyttiga argument som skulle kunna ha sin grund i kostnadseffektiva eller resurssparande målsättningar. En kärnfråga i diskussionen blir om det kan vara som så att principen om barnets bästa – i dess obestämbarhet (som måhända ligger i dess inneboende innebörd som princip) – ger sken av att vara en (meta) princip. Där tidensom faktor i sammanhanget – en faktor som kanske delvis motiveras utifrån andra hänsynstaganden än barnets bästa – insorteras under principen om barnets bästa. Är det (meta)principen om barnets bästa som styr hur andra principer och rättsregler tolkas inom ramen för vårdnadsprocesserna, inbegripande överenskommelsen i sig, eller kan det vara andra underliggande målsättningar som egentligen motiverar strävan efter överenskommelser i vårdnadsprocesser. 30 betydelsen av tid och (meta)principen om barnets bästa 54 Jämför uttalanden i prop. 2020/21:150Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister, s.37. Av förarbetena framhålls att om föräldrarna på ett tidigt stadie får hjälp att nå en enighet i frågor om det gemensamma barnets vårdnad, boende och umgänge så kan detta bland annat motverka utveckling av ohälsa i den splittrade familjen. 55 En fråga som i skrivande stund utreds, se direktiv 2025:72Barnets rätt att komma till tals i familjerättsliga frågor, s.7. 56 Detta kan också kopplas till rätten till privat- och familjeliv, se artikel 8 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (”EKMR”).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=