sar barns möjlighet att påverka innehållet i överenskommelserna. Detta gör i sin tur att processer som på ”pappret” tycks vara det mest tids-nyttiga alternativet riskerar att inte vara förenligt med ett barnrättsperspektiv. Innebörden av barnets bästa kan förstås på olika sätt och dess innehåll har diskuterats i såväl internationell som nationell forskning i decennier.35 Barnets bästa har, precis som bland annat Singer pekat på, funnits i rättsmedvetandet i hundratals år och återfinns bland annat i ett protokoll från Lagkommissionen år 1690.36 Barnets bästa kan komma till uttryck på olika sätt och på olika rättsliga nivåer – till exempel som en rättslig norm, princip och rättsregel. Beträffande innebörden av principen om barnets bästa har FN:s barnrättskommitté angett i den allmänna kommentaren till artikel 3 barnkonventionen att den kan förstås som en materiell rättighet, ett tillvägagångssätt och en tolkningsprincip.37 Barnets bästa som rättsregel finns bland annat i 6 kap. 2 a § föräldrabalken och är den rättsregel som aktualiseras i vårdnadsprocesser. Barnkonventionens förståelse av principen om barnets bästa har således fått en inverkan på förståelsen av barnets bästa som rättsregel i 6 kap. 2 a § föräldrabalken. Det finns exempel på flera senare förarbeten som hänvisar till barnkonventionen och dess allmänna (icke binandande) kommentarer och så har även gjorts när det gäller de senaste utformningarna av barnets bästa-bestämmelsen i 6 kap. 2 a § föräldrabalken.38 I fråga om svensk forskning på området har till ex26 betydelsen av tid och (meta)principen om barnets bästa (Meta)principen om barnets bästa 35 Barnets bästa såsom rättsprincip har en stark förankring i synen på barns rättigheter, se exempelvis Eekelaar, John, “The Importance of Thinking that Children have Rights”, International Journal of Law and Family, volym 6, 1992. 36 Singer, Anna, ”Gemensam vårdnad för alla föräldrar – Barnets bästa eller social ingenjörskonst?”, SvJT, 2014, s. 348–356 med hänvisning till bland annat följande källor; Sjögren, Wilhelm, Förarbetena till Sveriges rikes Lag 1686–1736, Uppsala, s. 297, 9 §lagen den 11 juni 1920 (nr 407) om barn i äktenskap, direktiv 1977:25, SOU1979:63Barnets rätt 2. Om föräldraansvar m.m. s.63. 37 General comment No. 12 (2009), The right of the child to be heard, 20 July 2009, CRC/ C/GC/12. 38 Se t.ex. propositionen på området 2020/21:150 Ett stärkt barnrättsperspektiv, där enbart namnet indikerar en tydlig koppling till barnkonventionen. Jämför även Louise Danes resonemang i Dane, Louise, ”Barnets bästa”, i Åhman, Karin m.fl. Barnkonventionen i praktiken. Rättsliga utmaningar och möjligheter, Norstedts Juridik, Stockholm, 2020.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=