kopplat till den oberoende individen genom att utveckla en teori om den beroende individen – oaktat om individen är ett barn eller en vuxen.29 Fineman har särskilt pekat på alla människors beroende till varandra i tid och rum. Ett beroendeförhållande som också aktualiseras i fråga om barns ställning i vårdnadsprocesser. Freeman har här poängterat barns behov att företrädas av en oberoende företrädare för att barn ska få en tydligare röst i vårdnadsprocesserna vilket hör ihop med autonomifrågan som i sin tur kan kopplas till barns rätt till delaktighet i beslutsprocesser.30 Den pågående diskussionen inom barnrättsforskningen i Sverige idag har bland annat handlat om huruvida barnkonventionens ställning som svensk lag gjort att barns rättigheter faktiskt har stärkts.31 Det syns ett tydligare fokus på barns rättigheter inom ramen för vårdnadsprocesser – både i ny lagstiftning men också i Högsta domstolens senare praxis på området.32 2021 års ändring av föräldrabalken präglades av ett barnrättsperspektiv – ett perspektiv som innebär en direkt hänvisning till rättigheterna i barnkonventionen.33 Schiratzki har särskilt problematiserat barnrättsperspektivet utifrån en s.k. relationell aspekt med beaktande av det beroendeförhållande som barn har till sina föräldrar.34 Detta beroende syns särskilt inom ramen för de vårdnadsprocesser som slutar med en överenskommelse eftersom barns delaktighet oftast blir begränsad i dessa processer vilket även begrän25 caroline åvall Best Interest Proceedings”, International Journal of Children’s Rights, volym 26, 2018, s. 61– 92. 29 Fineman, The Autonomy Myth A Theory of Dependency (fotnot 15). 30 Freeman, Michael, English Law and theU.N. Convention on the Rights of the Child i Freeman, Michael, The Moral Status of Children Essays on the Rights of the Child, Brill; Nijhoff, 1997, s. 113. 31 Detta diskuteras av olika barnrättsforskare i följande antologi Holappa, Tim, Kankaanpää Thell, Emelie och Leviner, Pernilla (red.), Barnkonventionen i svensk rätt: genomslag i lagstiftning och rättstillämpning, Stockholm, 2025. 32 Se NJA2023 s. 1018, “Risken för bortförande II”, ochNJA2024 s. 480, ”Det uteblivna umgänget” – där Högsta domstolen i båda avgörandena direkt tillämpar principen om barnets bästa (som kommer till uttryck i artikel 3 barnkonventionen) och barns rätt att komma till tals (som kommer till uttryck i artikel 12 barnkonventionen) i respektive vårdnadsmål. I de båda avgörandena hänvisar Högsta domstolen både till regleringen i föräldrabalken och till de relevanta artiklarna i barnkonventionen. 33 För definition av ett barnrättsperspektiv se bland annat prop. 2009/10:232Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, s.11. 34 Se Schiratzki, Johanna, Relationsrätt, Stockholm, 2023, s. 36.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=