och välbefinnande i fråga om att barns mående påverkas negativt av svåra och utdragna samt upprepade föräldrakonflikter som hanteras i domstolsprocesser.22 Samtidigt finns en annan sida av myntet i fråga om tids-nyttan med att sträva efter att vårdnadsprocesser slutar med överenskommelser till exempel finns det indikationer på att uppgifter om allvarligt våld, som framkommit i ett relativt tidigt stadie i domstolsprocesser när föräldrarna är i stånd att nå en överenskommelse, inte alltid utretts i den grad som de borde i relation till principen om barnets bästa.23 Här tycks såtillvida överenskommelser ibland ha getts företräde.24 I skrivande stund ska tilläggas att barn saknar rätt till juridiskt biträde i vårdnadsprocesser – en fråga som är under utredning i samband med att barns ställning i vårdnadsmål återigen utreds.25 För det fall barn skulle ges rätt till juridiskt biträde i vårdnadsmål skulle lämpligheten med överenskommelser kunna analyseras utifrån ett barnrättsperspektiv nämligen var barnet hamnar i dessa förhandlingar utifrån barnets beroendeförhållande till föräldrarna.26 Detta kan också analyseras utifrån en tidsaspekt som innebär att även barnet bör ges tid att tillgodogöra sig information om vårdnadsprocessen för att få möjlighet att delta i processen genom biträde.27 Barns beroendeförhållande till vuxna kan aktualisera frågor om barns autonomi.28 Fineman har analyserat innebörden av autonomi 24 betydelsen av tid och (meta)principen om barnets bästa 22 Prop. 2020/21:150Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister, s.55 och 177.Se bland annat Bergman, Ann-Sofie och Rejmer, Annika, ”Det är klart att barnen blir lidande”: om barns mående när föräldrar är i vårdnadstvist”, Socialmedicinsk tidskrift, volym 94, nummer 4, 2017. 23 Problemet har försökt att lösas genom att inom ramen för barnets bästa-bedömningen betona det riskbedömning som ska göras, prop. 2024/25:10Tryggare hem för barn, se exempelvis s. 1. 24 Jämställdhetsmyndigheten,Uppgifter om våld är inget undantag, Rapport 2022:1, Göteborg, 2022, s. 13 och 70 ff. 25 Direktiv 2025:72Barnets rätt att komma till tals i familjerättsliga frågor. 26 Alston har beskrivit hur barns rättigheter riskerar att bli ineffektiva om de inte är utkrävbara av barnen själva vilket kan jämföras med att barn i Sverige inte har talerätt i vårdnadsmål i Alston, Philip, “The best interest principle: Towards a reconciliation of culture and human rights”, International Journal of Law and the Family, volym 8, 1994, s. 22. 27 Jämför barns nuvarande rätt till delaktighet i vårdnadsprocesser i enlighet med 6 kap. 2 b § föräldrabalken och artikel 12 barnkonventionen. 28 Detta kan också jämföras med Dalys resonemang om att frågan om barns autonomi främst gör sig gällande i förhållande till andrai stället för att vara ett fokus inåt på individen i Daly, Aoife, “No Weight for “Due Weight”? A Children’s Autonomy Principle in
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=