ratzki visat i sin avhandling där hon spårat liberala tankegångar i föräldrabalken sedan 1920-talet som bland annat handlat om strävanden efter att föräldrar eller makar ordnar upp sina ”familjefrågor” genom olika avtalskonstruktioner.18 Tankegångar som troligtvis format föräldrabalken som funnits sedan 1949.19 Det finns dessutom tecken på att utvecklingen mot överenskommelser som lösning på föräldrars oenighet i dessa frågor påverkats av neoliberala tankegångar.20 Samtidigt har 1900-talet benämnts som ett århundrande för barnen, ett uttryck som bland annat myntades av Ellen Key i ett verk från 1900.21 Som lyfts fram inledningsvis har tidsargumentet en särskild koppling till strävan efter att nå överenskommelser i vårdnadsprocesser. Tidens betydelse för processerna lyfts fram i förarbetena till föräldrabalken som central på olika sätt – exempelvis som påtalats i inledningen utifrån att processer i domstol som slutar med överenskommelser i regel är kortare än processer där domstolen dömt genom ordinär dom efter huvudförhandling. Vidare poängteras oftast att överenskommelser är mer hållbara över tid och att det inte finns samma tendens hos föräldrar som når överenskommelse att påbörja nya (upprepade) vårdnadsprocesser. Dessutom finns uttalanden i förarbetena och tidigare forskning beträffandetidens betydelse för barns hälsa, utveckling 23 caroline åvall tion vid handläggning av vårdnadskonflikter med utgångspunkt från barnets bästa, Diss. Lund: Univ., Lund, 2003. 18 Schiratzki, Johanna, Vårdnad och vårdnadstvister: [Custody and custody disputes] (fotnot 17), s. 26, 33 och 39–41. Se bland annat Schiratzkis jämförelser med samägandelagen och hur regleringen om vårdnad blev inspirerad av giftermålsbalkens liberala syn på äktenskapet. Schiratzki placerar regleringen om vårdnadsöverföringen i en historisk kontext där 1917 års barnlagstiftning utgörs av den ”sekulära barnrätten” med inflytande av kyrkan såväl som det auktoritära patriarkala systemet. Jämför även Markovits, Inga, “The road from I to we: family law in the communitarian state”, Utah Law Review, 1996 (2), 487 ff. Markovits anför bland annat att uppdelningen av staten och familjen inte känns igen i forna sovjetstatens idé om familjen, där familjen snarare sågs som ett uttryck för den ”lilla beståndsdelen” i staten. 19 Saldeen är en av dem som beskrivit hur föräldrabalkens regleringar dock fanns innan dess tillkomst genom ett intensivt lagstiftningsarbete på 1920-talet. Se Saldeen, Åke, Barn-och föräldrarätt, Uppsala, 2013, s. 14. 20 Jämför studier som gjorts i bland annat Storbritannien av Barlow, Hunter och Ewing. Barlow, Anne, Hunter, Rosemary och Ewing, Jane, “Mapping Paths to Family Justice: Resolving Family Disputes Involving Children in Neoliberal Times”, i Kaldal, Anna m.fl. (Red.), Children in Custody Disputes: Matching Legal Proceedings to Problems [Elektronisk resurs], 1, Palgrave Macmillan Ltd., 2024. 21 Key, Ellen, Barnets århundrade, Stockholm, 1900.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=