Sedan början av 1990-talet går det att utläsa två parallella spår i rättssystemet i fråga om domstolens hantering av föräldrars oenighet om frågor om ett gemensamt barns vårdnad, boende eller umgänge. Dels syns en strävan efter att få föräldrar att nå överenskommelser i processer såväl i domstol som socialnämnd.13 Dels syns en mer rättighetsbaserad inriktning (rättighetsdiskursen) i hanteringen av föräldrars oenighet med anledning av att barnkonventionen ratificerades 1990 och sedan blev svensk lag 2020.14 Inom ramen för denna rättighetsdiskurs syns ett fokus på att göra barn mer delaktiga i processerna enligt artikel 12 barnkonventionen. Samtidigt syns också antagandet om att föräldrar i regel bäst vet vad som ligger i deras barns bästa också i barnkonventionens artiklar, såsom i artikel 18 barnkonventionen.15 Till det senare återkommer jag i avsnitt 3 och 4 nedan. Strävan efter att nå överenskommelser i vårdnadsprocesser har synts i förarbetena till föräldrabalken sedan i vart fall 1990-talet men även tidigare.16 Strävan efter att föräldrar, och/eller makar, ska nå enighet i frågor om det gemensamma barnet samt andra centrala aspekter inom äktenskapet kan spåras längre än så.17 Detta har bland annat Schi22 betydelsen av tid och (meta)principen om barnets bästa Tidens betydelse 13 Prop 1990/91:8. 14 Jämför Grahn Farley som framhäver bådeUSA:s och Sveriges inflytande över barnkonventionens utformning i Grahn Farley, Maria, How Children Got Rights, Diss. Cambridge: Harvard Law School, 2013. 15 Att barnet görs beroende av föräldrarnas förmåga att fatta beslut i enlighet med barnets bästa kan kopplas till en form av bristande autonomi. Här kan en jämförelse också göras med Kennedys resonemang där autonomi kopplas ihop med just individuella rättigheter. Kennedy, Duncan, “Three Globalizations of law and legal thought 1850–2000”, i The New Law and Economic Development. A Critical Appraisal, Trubek, David M. m.fl. (red.), Cambridge, 2006, s. 35 ff. Jämför även Kennedy, Duncan, “Form and Substance in Private Law Adjudication”, Harvard Law Review, volym 89, nr. 8, 1976. Även Fineman har fört fram viktiga resonemang om människans autonomi i Fineman Albertson, Martha, The Autonomy Myth A Theory of Dependency, New York, 2005. 16 Prop. 1990/91:8 om vårdnad och umgänge. Se även Se prop. 1994/95:224 Barns rätt att komma till tals, s. 27. Se ävenSOU2023:40Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen. Att överenskommelser i regel ska godtas syns redan i 1949 års föräldrabalk enligt dåvarande 6 kap. 7 § föräldrabalken. 17 Se historiebeskrivningarna av utvecklingen av regleringen om vårdnadstvister i följande avhandlingar. Schiratzki, Johanna, Vårdnad och vårdnadstvister: [Custody and custody disputes], Stockholm, 1997. Se även Singer, Anna, Föräldraskap i rättslig belysning,Uppsala, 2000. Se också Rejmer, Annika, Vårdnadstvister: en rättssociologisk studie av tingsrätts funk-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=