Enligt 6 kap. 2 a § föräldrabalken7 ska barnets bästa vara avgörande för alla frågor som uppkommer inom ramen för vårdnadsprocessen, så även för överenskommelser. Det finns också en avgörande och styrande princip8 i dessa processer nämligen principen om barnets bästa som framgår av artikel 3FN:s konventionen om barnets rättigheter (”barnkonventionen”).9 Lite förenklat kan sägas att så länge ett antagande eller en norm kan insorteras under principen om barnets bästa kan den ges betydelse i diskursen om vad barnets bästa-bedömningen kan fyllas med. Principen har relevans på en metanivå eftersom den är styrande för alla frågor i vårdnadsprocesserna.10 Med hänsyn till principens obestämbarhet kan den fyllas med ett på samma sätt obestämt innehåll av vad som normativt anses utgöra barnets bästa.11 Det som tidens betydelse kan innebära i dessa processer är att vårdnadsprocesserna, i syfte att vara tids-nyttiga, i mångt och mycket reducerar barnets bästa-bedömningen till att överenskommelser nästan per automatik ses som förenliga med barnets bästa. Barnets bästa-bedömningen riskerar därför att reduceras. Det är denna reducering som fortsättningsvis diskuteras i framställningen nedan utifrån tidsargumentet. Framställningen är disponerad enligt följande. Först analyseras uttryck för tidens betydelse för strävan efter att överenskommelser nås i vårdnadsprocesser i avsnitt 2. Därefter ges en kortfattad analys av barnets bästa-bedömningens obestämbara innehåll i avsnitt 3.12 Slutligen presenteras några avslutande kommentarer i avsnitt 4. 21 betydelsen av tid och (meta)principen om barnets bästa 5 Ordet nytta såsom substantiv skulle kunna definieras såsom det görs enligt Svenska Akademins ordbok (SAOL); fördel, gagn. 6 6 kap. 2 a § föräldrabalken (1949:381) och artikel 3 i barnkonventionen. 7 Föräldrabalk (1949:381). 8 I fråga om diskussionen om innebörden av barnets bästa som princip diskuterar jag i den avslutande diskussionen den som en metaprincip. Se bl.a. hur Norlén och Ramberg benämner vigilansprincipen i förmögenhetsrätten som en metaprincip i Norlén, Andreas och Ramberg, Christina, ”Vigilansprincipen i förmögenhetsrätten”, SvJTnr 5, 2021, s. 373–382. 9 Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. 10 Prop. 2020/2021:150Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister, s.173. 11 Se vidare diskussionen under avsnitt 3. Jämför också hur Tuori beskriver rättens olika nivåer där principen om barnets bästa också skulle kunna diskuteras utifrån Tuoris nivåer i Tuori, Kaarlo, ”Från ideologikritik till kritisk positivism”, Retfaerd nr 85, 1999. 12 Analysen kan upplevas något förenklad med hänsyn till all den forskning som belyst den komplexitet som finns i vilka komponenter som ingår i barnets bästa-bedömningen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=