vits över tid.5 Bidraget utgör en diskussion om hur den metodologiska idén om arkivet kan användas till sin fulla potential i ljuset av de två doktorsavhandlingarna. Inledningsvis belyser Danckwardt centrala idéer i Orfords författarskap för att förklara arkivet som ett sätt att undvika både viss typ av rättsdogmatik och vissa typer av kritiskrättslig analys. Istället syftar metoden till att betona vilka praktiker som en viss rättslig figur ger upphov till. Med utgångspunkt i Anne Orfords författarskap lyfter Danckwardt fram arkivet som en analysmodell som kan användas heuristiskt för att påvisa hur rättslig mening produceras och tillåter vissa typer av praktiker och rättsliga relationer, medan dess kunskapsproduktion gör andra typer av mening otänkbara. Danckwardts bidrag diskuterar därefter möjliga begränsningar i arkivets metod. Han argumenterar för att metoden kan riskera att missa bakomliggande idéers roll i rättslig förändring. I detta avseende kopplar bidraget denna möjliga brist på ideologianalys till Susan Marks tanke om falsk kontingens (”false contingency”). Marks tänkande utgör en kritik av sådana (kritiska) angreppssätt som överdriver möjligheten att historien skulle ha kunnat falla ut på ett annat sätt.6 Kärnan i Danckwardts bidrag kan sägas vara att peka på hur arkivets metod blir som mest intressant när den används för att lyfta vilka ideologiska intressen som gynnats av en viss rättsutveckling. Sammantagna visar texterna idenna antologi, såsom även de många ytterligare bidragen till konferensen, att historia och historicitet kan användas på en mängd olika sätt i rättsvetenskapen. De sex bidragen åskådliggör flera kontrasterande perspektiv och varierande metodologiska förhållningssätt. Både Croon och Danckwardt tar sig an metodfrågor i sina bidrag, även om de gör det på skilda sätt och verkar i olika rättsvetenskapliga traditioner. Croon skriver om hur han menar att historiska skeenden kan påverka tolkningen och tillämpningen av enskilda regler. Danckwardt behandlar frågan om historieskrivning ur ett ideologikritiskt 16 introduktion 5 Diskussionen om genealogi i rättsvetenskaplig forskning är mångtydig och komplex, se till exempel Kate Purcell, ”On the uses and advantages of genealogy for international law” 33(1) Leiden Journal of International Law13 (2020). Ett tidigt explicit försvar av genealogi i foucauldiansk anda återfinns i Koskenniemi, The Gentle Civilizer of Nations, supra (not 1), särskilt på s. 9. För ett inflytelserikt exempel på genealogisk forskning utanför folkrätten, se Janet Halley, ”What is Family Law: A genealogy part I”, 23 Yale Journal of Law and Humanities 1 (2011). 6 Susan Marks, ”False Contingency”, 62(1) Current Legal Problems 1 (2009).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=