finner sig i en ”twilight zone”: de balanserar mellan det juridiskt giltiga och det rättshistoriska. Mötet med dessa regler kräver noggrann prövning i varje tillämpningssituation menar Croon. I bidraget argumenterar han för att inte bara formella lagstiftningsbeslut, utan också historien själv, påverkar vilka rättsregler som gäller. Frantzeska Papadopoulou Skarps bidrag “Disruptive technology and materiality as vessels of authorship; the Dürer paradigm” behandlar de strategier som konstnären Albert Dürer använde under 1500-talet för att bygga sitt varumärke och skydda sig mot de som kopierade hans konst. I centrum för bidraget står en rättsprocess mot konstnären Marcantonio Raimondi i Nürnbergs Råd. Raimondi anklagades för kopiering av några av Dürers kända tryck. I den romerskrättsligt influerade rättsordning som tillämpades i Rådet befanns kopiorna strida mot regler som förbjöd försäljning av varor på sätt som vilseledde om varornas ursprung. Rådet framhöll att det inte var kopieringen i sig som var olaglig, utan det faktum att Raimondi utgav verken för att vara skapade av Dürer. Papadopoulou Skarp läser hans konstnärliga, politiska och rättsliga strategier som en föregångare till dagens immaterialrättsskydd. Berättelsen om Dürer är brett kontextualiserad med historiska, humanvetenskapliga och biografiska referenser såväl som med visuella återgivningar av några av Dürers verk. Förutom de rättspolitiska aspekterna av Dürers strategier belyser Papadopoulou Skarp hur han organiserade det kollektiva arbetet i sin verkstad och hur han byggde upp internationella försäljningsnätverk. Särskilt lyfts tryckpressens betydelse fram som en teknik med kapacitet att starkt förändra samhället (en ”disruptive technology”). Hos redaktionskommittén väckte texten funderingar om rättens möjligheter och begränsningar i en tid av snabb teknologisk förändring. Petter Danckwardt undersöker i sitt bidrag “Constructing the Past: Legal Archives and Critique in Swedish Legal Research” två svenska avhandlingar, skrivna av Tormod Otter Johansen och Maria Nääv. Båda dessa tar sin utgångspunkt i Anne Orfords metodologiska idé om rättshistoria som ett arkiv.4 De båda avhandlingarna skapar arkiv för att genealogiskt analysera vilken mening vissa rättsliga koncept gi15 en historisk vändning i rättsvetenskapen? 4 För en lättillgänglig genomgång av hennes tänkande kring arkivet, se Anne Orford, ”The Politics and Protocols of Interdisciplinary Encounters”, 36 (2) Temple International and Comparative Law Journal 173 (2022).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=