Gammal rätt och Ny makt 77 Berling, som inom kort skulle komma att spela en central roll i lagstiftningsarbetet, menade att alla balkar »kunna väl metioreras men kongebalken är ej gott att röra vid,» vilket antagligen ytterligare förstärkte argumenten för att gå vidare utan en ny kodifikation i omedelbart sikte. Man komtill det eniga beslutet att kommunicera ärendet med de andra stånden och sedan rekommendera KM:t att sätta igång arbetet under förutsättningen att själva lagstiftningsbeslutet togs sedan kungen blivit myndig.Därmed var målet att så snart som möjligt skapa en ny kodifikation inte längre aktuellt. Alltså återstod bara att förnya den befintliga lagen genompartiella reformer men driva revisionen så långt sommöjligt utan att gå till formellt lagstiftningsbeslut.'*^ Det fanns emellertid ytterligare ett lagstiftningsproblem, somdelvis hängde samman med en mer övergripande lagstiftningsreform, kyrkorätten. Adeln hade här ett direkt intresse att bevaka, nämligen forumprivilegierna. Prästerskåpets planer att vidga den kyrkliga domsmakten också till patronatsförsamlingar uppväckte kritik på riddarhuset. Det handlade alltså om en aktion till försvar för eget intresse.Prästerna måste hindras från att inkräkta på patronatsrätten."*- Lantmarskalken föreslog att hela ärendet skulle beredas tillsammans med de andra stånden, varvid man inte borde »förglömma denna consideration, om icke nyttigt och nödigt vara skulle, att en laicus praesiderade så för causis ipsis sommodo procedendi, att efter adeln tilltager och många vackra subjecta äre, att de härvdd kunna bli emploijerade.»'^^ Beslut fattades att tillsätta en kommission av såväl lekmän sompräster att utarbeta förslag »att laici också däruti kunna ackomoderas.» De andra stånden var villiga att godta adelns förslag. I början av juli 1668 framlade lantmarskalken i ständernas gemensamma utskott för lagfrågans beredningpå adelns vägnar ett förslag omrevisionsarbetets bedrivande, somi stort sett överensstämde med vad vi redan sett. Han framhöll att adeln för sin del funnit bäst om lagen behöll landslagens balkindelning; fastän »diversa argumenta kunna finnas i en balk, som methodo Justineanea bättre kunna under dess vissa titlar sammanfogas, så synes dock bättre att, det RAP25.6.1668. Resolutio 25.6.1668; Saken skulle kommuniceras med övriga stånd och KM:t sedan rckommenderas att igångsätta revisionsarbetet så att det låg klart till konungens myndighetsdag. Gyllenstierna: ”Skulle nu vi adelsmän så sine omni cautela et conditione submittera oss ett consistorio inappellabili, vet jag icke, omdet kan vara oss nyttigt eller med våra privilegier conformt.» •*- Skyttehielm; ”Att en sådan kyrkoordning uti konungens minorennitet skulle introduceras avser jag intet, till vad det skulle vara nyttigt, särdeles om de [= prästerna] taga på och vela göra konkelfus av vårt jus patronatus, som nogsamt klart på svenska står exprimerat i adeliga privilegierna. Och böra väl intet admittera att prästerna per suas subtilitates vela göra någon mina därunder.» RAP22.6.1668 Gvllenstierna, RAP 22.6.1668. Gyllenstierna; »Att communicera med de andra ständerna och sedan efter enhälligt gottfinnande incaminera verket sombäst kan prövas,» samt Resolutio, RAP22.6.1668. Jfr. RAP2.7.1668.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=