Rolf Nygren minsta man kan, olaga och omaka de gamlas ordning, utan allenast supplementa sker i de mål, somvår lag manca;» revisionsarbetet borde påbörjas så att ett förslag kunde föreligga klart för godkännande vid kungens trontillträde; kyrkolagen borde på samma sätt förberedas av en kommission med både präster och lekmänd^ Prästeståndet, företrätt av biskop Erik Emporagius, anslöt till lantmarskalkens förslag om den allmänna lagens revision, men tvekade av lättförklarliga skäl inför utsikten att få alltför stark lekmannastyrning av kyrkolagsarbetet; man ville ha betänketid; den gamla kyrkoordningen hade tillkommit då man rensade landet från papistisk surdeg, det mesta var därför skrivet »in locorum communium men intet så mycket ad mores eller in forma legislatoria.» Prästerna tog inga risker, hellre såg man tiden an. Man ville behålla det som var gammalt och fylla ut vad somfattades. Adelns försiktiga reformväg blev därmed också prästernas."^^ Återstod så en fråga: Skulle man i de oklara fall, då lagen teg eller var oklar, begära KM:ts lagförklaring och hovrättens domeller stod det domaren fritt att åberopa »samvetslag» och främmande länders lagstiftning? M.a.o. var reception av främmande rätt och doktrin tillåten i de fall svensk rätt teg eller var oklar? Nej, menade lantmarskalken - och uttryckte tydligen flertalets mening - var ett fall nytt och omöjligt att bedöma efter gällande svensk rätt, eller var hovrätterna oense omrättsfrågan, fick man föra saken till KM:t. Var »en casus ny, och kan intet av vår lag decideras, så var det mot kungabalken »att recurrera till främmande lag, vilken [=kungabalken] som en clenod bör inviolable hållas och observeras.»“^^ Vid textens slutliga justering hette det att revisionsarbetet skulle omfatta alla balkarna utom konungabalken.'*^ Man borde behålla lagtexten somden var med tillägg till vad somkunde förbättras, vilket borde sättas »å part i en recess eller vid själva balken.» Det skulle särskilt påminnas »vad antiquatumvara kan » vilket skulle föras in i själva balken somett additament, »låtandes lagen orubbad bliva och ne jota quidemin contextu förändras utan somett additament tillsättas.»"*^ Därmed låg i praktiken programmet för lagrevisionen klart: Alla balkar utomkungabalken skulle revideras men den gällande lagtexten inte ändras utan kompletteras med upplysande additament, bl.a. omvad somblivit obsolet och kommit ur bruk. Kyrkorätten skulle revideras särskilt. ■♦5 RAP5.7.1668. Emporagius: » ehuruväl det måste väl stämma därvid att låta den gamla kyrkoordningen förbliva, somhan nu är, och göra allenast ä part ett supplementum de tempore et modo, kunna han intet ogilla vad högv. Lantmarskalken sade, och att visse lärde män och skicklige personer däröver förordnades.» RAP5.7.1688. ■»7 RAP 5.7.1688. Resolutio: »Att konungebalken, somett jus publicum, alldeles förbliver, somhan nu är, utan ringaste additament, ty additamenta förstås endast in jure privato.» RAP 5.8.1668. « RAP 5.8.1668. Jfr. Ständerskrivelsen till KM:t, odat., RAP 1668 s. 578, förmodligen justerad 5.8.1668. 78
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=