Rolf Nygren I juni 1668 komkodifikationsfrågan åter upp på dagordningen redan i riksdagens inledningsskede, då adeln »under stort sorl» beslöt repetera besvären från föregående riksdag. Lantmarskalken Gyllenstierna konstaterade att den sittande kommissionen haft att överväga formfrågorna »an, si et quomodo» och att somliga därvid menat »att laborare multitudine legum est signum corruptae rei[publicae]» medan andra hävdat motsatsen; »vår lex [vore] mutila et manea, särdeles i arvsaker, omtestament och förmyndare och undantagandes allenast dråpmål och högmålsaker finns vår lag mycket vara imperfect.» Bäst vore dock att lagen rubbades så litet sommöjligt.^-^ Huvudfrågan för tillfället gällde alltså: En helt ny kodifikation i stället för de gamla lands- och stadslagarna eller förbättringar inomden bestående lagstiftningens ram? Skulle man överhuvud taget våga överge den gamla lagens systematik och i stället följa den justinianska institutionesmodellen? Gyllenstierna pläderade för det första alternativet: Ju mindre man ”muterar dispositionem legis, ju bättre synes det vara.»^'* Fanns det oklarheter, kunde dessa förklaras. Man visste i princip att man ville få en reform till stånd men var osäker om vägen dit.^^ Adeln beslöt kommunicera ärendet med de andra stånden och sedan gå till gemensamt beslut omlämplig åtgärd. Men innebar det faktumatt man nu önskade sätta igång revisionsarbetet att man också ansåg sig kunna gå till formellt lagstiftningsbeslut, eller måste man vänta tills kungen blivit myndig? Flertalet tycks ha varit av den meningen att lagstiftning av det omfattande slag det här gällde måste ske samfällt mellan konung och ständer, men att revisionsarbetet väl borde påbörjas omedelbart, så att ett färdigt lagförslag kunde föreligga då konungen blivit myndig. Lagstiftningsmakten låg hos både konung och ständer, menade lantmarskalken, varför hänsyn måste tas till att bägge verkligen kunde medverka.Assessorn Olof Sveriges Ridderskaps och Adels Riksdagsprotokoll (20.6.1668), X, 1893. [RAP] Gyllenstierna: »Om quaestione quomodo måste också med de andra ständerna communiceras, omlagen skall bli så delt, somhan är, och allenast ske additament uti de casibus, som desideras. Eller om en ny ordning skall methodice inrättas, somJustinianus har gjort in institutionibus, ty nu uti en balk finnes åtskilliga och diversa argumenta, som bättre vore logerade annorstädes.» (RAP 22.6.1668). -'5 Gabriel Kurck: »Det är bättre att giva en elucidation och låta lagen bli som han är.» Clas Baner: »Det är allra bäst att, där han finnes obscur, då bättre expliceras». RAP22.6.1668. Gyllenstierna: »Vi hava tillförne discurrerat och varit ense, quod sit utile; de modo få vi discurrera.» RAP 22.6.1668. Resolutio, RAP22.6.1668. Gyllenstierna: »Potestas nomothetica et legislatoria dependet a rege et ordinibus och är ett essentiale quid, att konungens myndighet med ordinum approbatione härvid concurrera måste; synes alltså bäst kunna ske, när en konung är myndig,» RAP 25.6.1668. Jfr. även Per Larsson Sparre, ibid.: »Ingen lag kan göras utan med ständernas samhälliga vilja och gottfinnande. Kan nu ingen lag uti konungens myndiga år påbjudas utan consensu ordinum, mycket mindre i någon konungs omyndiga år; är därför lika och av samma kraft, omständerna nu bliva communicerade och bevilja, att revision över lagen skall ske, eller omdet sker, när konungen träder till regementet, tv han måste ändå hava consensumordinum.» 76 37
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=