79 om anordningar för skeppets navigation och försvar.^' De inte särskilt stora skepp, som lastade med varor och passagerare vid denna tid lade ut från hamnar som Barcelona, Aigues-Mortes (utanför Montpellier) och Marseille för att segla till Egypten, var koggar. Petrus de Media Villas skepp omtalas i kontraktet som »cocha» utan att dess namn uppges. Det kan ha varit Santa Anna, ett skepp med tre däck, som han eller hans bolag ägde vid denna tid."’’ Den enmastade Medelhavskoggen hade till skillnad mot den raka hanseatiska bö)d för- och akterstäv och bukigt skrov. I både fören och aktern fanns ett högt uppbyggt kastell, varifrån båten vid behov kunde försvaras.^' Medelhastigheten vid seglatser som denna har uppskattats till 2,5 knop. En resa mellan Marseille och Alexandria beräknas ha tagit omkring tre veckor. Elera rutter är kända.Vid sitt besök i Alexandria 1327/28 tog Petrus de Media Villa bevisligen vägen över Sardinien på återfärden. Européerna skall ha varit talrika i Alexandria vid denna tid och den katalanska kolonin med en konsul i spetsen betydande.Att döma av 1345 års kontrakt hade Petrus de Media Villa en egen representant där. Det måste ha funnits någon som i detta fall kunde ta emot de 750 guldbesanterna och i sin tur omsätta dem, eftersommvnt och ädelmetaller mte fick utföras från Egypten."’^ Paktorier (arab. funduq, it. fondaco) i hamnen tjänade både som logement och som magasin. Dit fördes de ombordvarande och lasten av en flotta småbåtar, eftersom skeppen inte gick in till ka| utan ankrade upp ute i någon av de båda hamnbassängerna, som fördelaktigt nog låg i olika väderstreck. En bild från 1400-talet visar en stor muromgärdad stad med en moské i mitten. Alexandria var en viktig omlastnmgsplats och utskeppningshamn för de orien- '' ('Icfnois V7. Lctncs closes ptitctitcs ct curialcs sc rupportont ö Li Ironcc 1, nr 909. M.idurcll 1 M.innn>n .s. 185. A. (iarcia San/, Historia Jc la marina Clat.ilana, Barcelona 1977, ,s. 7,5 med tig. s. 72. So ä\on B. 1 andstriim, Sailinp slops, 1 iindiin, BiV'iton, Svdno\' 1978, s. 77. T. I.owioki, »I.os s’oios mantimos do la Moditorranoo dan.s lo haut Miivon Ago aprös los soiiroos arabos», I.a naz ipa/ionc mcäitcyTanca ncU alto mcdiocz'o. Scttimanc di studio del eentro italiano dl stiidi sidl'alto mcdioeeo \\\', Spoloto 1977, tr. 1978. A. I.. Udinitoli, »Timo, tho ,Soa and Si)oiot\'. Duration ot oominoroial voyagos in tho southorn slioros ot tho Moditorranoan during tho high Midillo Agos», sonast a.a. s. 50,5 tl. So .i\on llrosscr Historiseltcr \\ eltatlas 2, Mittolaltor (utg. a\ B.n orisohor SohuIhuohA’orlag, 2 upph, Miinohon 1979), s. 49 (ang. handolsvägar) ooh s. 46 (ang. mamlukv.ildot). Art. ••BarooKina- i Lexikon ties Mittelalters 1, sp. 1450. 1 kralt av ott kungligt pmilogium hailo on sailan konsul i trämmamlo hamnst.tdor x ul Moilolhasot riitt att doma do ogna kiipmannon i oivil- ooh brottmål. Dot hotor 1 koiurakiot au pongarna skullo botalas till 1'otrus do Motha \'illa ollor hans ombiul. Ingontmg talar tor an han si.iK skullo h.i modlölit pa rosan, \ ilkot kuiulo tiirokomma, so tio Roo\or a.a., s. 24. '' Art. »Aloxaiulno" i I neyelopaalia itnizersalis 1, 1985, sp. 698 tl. I övrigt bvggor Iramställnmgon om Alo.xandria som hamnstad pa i ', (iahon, -Ports ot ohantiors nav als vlans lo moiulo moihtorranoon musulman lusvju’ aux oroisailos-, i not 54 a.a., s. ,507 II. 37 52
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=