78 det islamiska väldet, där handeln spelade en mycket stor roll, var intresset för varuutbyte med Europa stort. Visserligen var handel med sultanen, kristenhetens fiende nummer ett, i princip förbjuden, och till följd av det påvliga embargot avgick inte längre några konvojer från Venedig. Men individuella tillstånd gavs mot hög avgift. En köpman från Clermont lovade 1349 att betala 1500 floriner till apostoliska kammaren för tillståndet att få skicka ett skepp lastat med handelsvaror till sultanens länder. Inledningsvis har talats om det tillstånd att sälja jaktfalkar till sultanen som Magnus Eriksson fick två år efter den här aktuella affären och som skulle gälla fem år framåt i tiden. Att döma av texten i 1345 års dokument hade det påvliga tillståndet i detta fall givits till Petrus de Media Villa och gällde just det aktuella skeppet, vars befälhavare m.m. var Guillelmus de Olivella och Berengarius Ferrandi, borgare i Barcelona. En rad samtida sådana tillstånd att föra ett eller flera skepp med handelsvaror, ibland med ett angivet högsta värde, till den babyloniske sultanen är kända.Däribland finns ett från 1344 gällande just Petrus de Media Villa och en Arnaldus Laurentii, också han Barcelonaborgare.'*'^ 1327 års tillstånd hade givits på begäran av franske kungen. Undantag görs i dessa påvliga privilegiebrev alltid för vissa förbjudna varor, främst vapen, järn, trävaror, spikar och hästar. Före avfärden skulle den som fått tillståndet eller de som lastade skeppet med varorna inför biskopen på platsen (utskeppningshamnen) svära att de inte bröt mot förbudet. Om edsavläggelsen skulle biskopen låta utfärda två likalvdande brev, av vilket det ena genast skulle gå till den påvliga kammaren och det andra behållas av honom själv. Det finns även belägg på att överträdelser av förbudet har bestraffats med bannlysning. Ibland sägs också uttryckligen i tillståndet att köpmän med följeslagare och pilgrimer fick medfölja. I något fall talas dessutom om båtens besättning och 47 d’Egvpte», Rcvuc dc I'Oricnt chrcticn 8, 1903 och K.-E. I.iippri.in, ”Die Be/ichimgcn der Päpsic 7,u islamischen und mongolischen Herrschern im 13. Jahrhundert anhand ihres Brietwcch.sels», Studie 7"esu 291, Vatikanen 1982. Lopez a.a., .s. 340. 1349 13'9 (Clcnicris \ 7. Lettres closes patentes et curiales se rupportunt o lu France II, Paris 1958, nr 4251). Han hade även fatt tillstånd att besiika Heliga graven och andra kapell i Heliga landet (a.a. I, Paris 1901, nr 528-529). T.ex. 1345 4/ 8 (gäller 3 ar och liögst 3000 guldtloriner) och 1350 29, 7 (tor 2 ar och 2 skepp; (Siemens VI. Lettres closes patentes et curiales se rapportant a la Lrance II, nr 1863 (tch 4613). Normalt gällde tillstånden ett skepp eller närmare bestämt en kogg (1344 22 5 och 1351 24 1 I {Cderncns VI. Lettres closes patentes et curiales se rapportant a la Lrance I, nr 854 resp. Il, nr 5132). 1 1344 2H10 gällde det 2 galärer och i 1347 19,'3 inte mmefre än 2 (segel)fartvg och 12 galäret, som alhsa roddes (a a. 1, nr 1 1 76 och II, nr 3181). '''* Om ett tillstand 1333 se .Madurell i Marimon a.a., s. 180. 1344 22/5 {('.lemens \ 1. Lettres closes patentes et curiales se rapportant a la Lrance I, nr 854). 1344 18'6 {(Siemens VL Lettres closes patentes et curiales se rapportant a la Lrance 1. nr 909). Lör bannlysning se 1 343 27 12 (a.a. I, nr 578) och 1 346 20/1 0 (a.a. II, nr 2897-2898).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=