77 bud hos sultanen i Alexandria. Montpellierdomen gick i sin tur tillbaka på ett dekret från parlamentet i Paris (1339 8/10) ombeslag av Petrus de Media Villas tillgångar. Åtminstone den gången hade kungen av Aragonien ingripit till hans förmån. Det som är bekant om denna historia talar inte till Petrus de Media Villas fördel. Utrustade med kreditivbrev från den aragonske respektive franske kungen hade de båda kompanjonerna 1327 avrest som sändebud till sultanen. Visserligen reste cfe med ett skepp från Barcelona och därmed under aragonsk flagg, men Petrus de Media Villa tycks ha haft aktiv skuld i att den franska flaggan vid avfärden från Aigues-Mortes inte hade kommit med och att därigenom, när man väl kommit fram, den franske ambassadörens audiens hos sultanen blivit fördröjd. På så sätt kom han själv att uppvakta sultanen först. Då både sultanen och emirerna skulle ha varit välvilligt inställda till tanken att överlåta Jerusalem till franske kungen, skyndade han sig, enligt uppgift, att beskylla denne för kätteri och för att utrusta 300 skepp mot sultanatet. Han skall ha tillagt att påven Johannes XXII var en kättare och att hans franske kompanjons och diplomatkollegas kreditivbrev var förfalskade. Till följd härav hade sultanen avfärdat Guillem de Bonnes Mains med ett kort brev istället för de 3000 guldbesanter han skulle ha fått för lasten. Pengarna liksom alla sultanens gåvor lade Petrus de Media Villa beslag på. Han skulle också ha gjort sig skyldig till andra oegentligheter ifråga omde handelsvaror de gemensamt fört med sig. Den franske ambassadören, som återvände utblottad hem, vann trots allt så småningom gehör för sin sak i Paris och hans beskyllningar mot Petrus de Media Villa stöddes av vittnesmål av patriarken av Alexandria och en biskop i Mendes (i Egypten). Följderna tycks inte ha blivit förödande för Petrus de Media Villa, som 1342 valdes till medlem av staden Barcelonas råd. Även annat i källmaterialet tyder på att han skott sig eller försökt sko sig på kompanjoners bekostnad. År 1347 uppmanade påven kungen av Aragonien att skipa rättvisa åt den biskop som för Petrus de Meciia Villas skull lidit oförrätter på grund av ett skepp destinerat till Levanten.'*'’ I början av 1300-talet konkurreratie katalanerna med köpmän från Genua och Venedig i handeln på Egvpten, och staden Barcelona spelade därvid en ledande roll. Kungarna av Aragonien och Mallorca gav privilegier och sände, som framgått, ambassadörer till sultanen.■*'’ Tidigare hade det f.ö. också funnits kontinuerliga diplomatiska förbindelser mellan kurian och sultanen."*^ Inom 1347 5/7 {Clcnicns \’I. Lettres closes, patentes et curiales interessant Ics pays antres que Li France I, P.M'is 1960, nr 1426). Utöver art. >>Äj;vpten» i Lexi/con des Mittelalters I, sp. 227, se t.ex. R. S. Lopez, »The Trade o) Medieval Lurope: The South», The Cambridge Economic History III, Cambridge 1952, s. 302, och J. M. Madurell Marimon &: A. Gareia Sanz, »Comandas comerciales barcelonesas de la Baja Ldad Media, Colegio notarial de Barcelona», bil. till Anuario de estudios medievales 4, Barcelona 1973, s. 21 f. ■*'’ Se t.ex. H. Lammens, »Relations otticielles entre la cour romaine et les sultans mamlouks
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=