22 hållanden såsom husbondeväldet, skrå- och hallordningar, legostadgar och arbetsordningar för bergshanteringen, passtvång även för inrikesresor, inflyttningsförbud, klädesordningar, äktenskapsregler, kyrkoplikt, husförhör m.m. Denna sociala ordning befann sig under den här behandlade tidsperioden i upplösning — beroende på ekonomiska förändringar och sociala omgrupperingar. Det feodala ståndssamhällets reella innehåll blev alltmer obetydligt, medan i stället en gruppering av befolkningen efter yrke och inkomst växte fram. Sista gängen som folkräkningen företogs efter ständsindelningen var Adelns privilegier angående innehav av jord och företräde till ämbeten raserades. Prästståndets position försvagades genom tilltagande sekularisering; likaså borgarståndets korporationer genom långsamt uppstående industrigrenar. Tiden karaktäriserades av ett tydligt spänningsförhållande: ä ena sidan växte den egendomslösa jordbruksbefolkningen; ä andra sidan pågick i de högre befolkningsklasserna en långtgående ståndscirkulation somantyder sociala och politiska maktförskjutningar från adeln till borgare, bönder och ämbetsmän. Dessa sociala förändringar återverkade pa samhällets rättsliga struktur. Tendenser mot frigörelsen (av bestämda samhällsgrupper) kan exempelvis skönias i friare regler kring jordinnehav, upphävande av produktionsbegränsningar inombergshanteringen, slopande av import- och exportförbud och av bestämmelser i skråordningar m.m., lanthandelns och lanthantverkets frigörelse, upphävande av flvttningsförbud, lika arvsrätt för söner och döttrar pä landet, kvmnornas myndighetsförklaring, judeemancipationen, dragkampen om tryckfriheten - och inte minst: representationsfrågan. Pä det ideologiska planet ackompanjerades denna utveckling av en individualistisk människosyn,som redan under upplysningstiden hade fått uttryck i tvä stora revolutionära paroller: den nordamerikanska oavhängighetsförklaringen (1776) och den franska revolutionens rättighetsförklaring (1789): »Vi anser följande sanningar självklara, nämligen att alla människor äro skapade lika, att de av sin Skapare begåvats med vissa oförytterliga rättigheter, att bland dessa äro liv, frihet och möjlighet att söka lycka [. . ./.» - »Ändamålet för varje samhälle är bevarandet av människans naturliga och omistliga rättigheter. Dessa äro: frihet, äganderätt, säkerhet och motstånd mot förtryck.» Tyvärr har jag inte hittat någon undersökning om när och hur dessa tankar togs emot i Sverige.'^- Ett sent citat frän 1812 visar dock att dvdika tankegångar fanns även i Sverige: »Vara fri inom sig sjelf, vara sjelfständig i afseende på Montgomer\- 1931 s. 21 ff. '■*'* C.irlsson 19f)2och 1973, Söderberg 1972. r-ör detaljer, se t.ex. Montgomery 1931, Qvist I960, Carlsson 1962 och 1973, Holmberg 1964, Cornell 1968, Söderberg 1972. Anners 1972 a s. 23. Strahl 1973 s. 63 och 66. Se allmänt dock Carlsson 1968 s. 163 tt. I'n utmärkt studie om Irihetsbegreppets utveckling i T\ skland är Schlumbohm 1973. 148 isr 149 isc ISI ls2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=