21 Målsättningen är att utröna om frihetsstraffens genombrott i Sverige kan sättas 1 samband med andra sociala utvecklingstrender under ifrågavarande period. För att kunna genomföra en sådan analys, är det nödvändigt att reducera frihetsstraffen till deras typiska strukturelement och därefter undersöka omdessa strukturelement kan anses ha paralleller pä andra sociala områden. Hypotesen är att frihetsstraffens utveckling kan sättas i samband med (1) frihetsideologins utveckling, (2) uppfostringsidéer, (3) formaliseringen av den sociala kontrollen och (4) en »institutionalisering». Dessa fyra punkter skiljer frihetsstraffen frän tidigare strafformer. Frihetsbcrövanden som straff-. Straffens syfte är att tillfoga lidande.'"*' Vad som uppfattas och upplevs som lidande, förmedlas ay sociala värderingar. Frihetsstraff mot slavar kan exempelvis mte användas somstraffsanktion i ett slavsamhälle, eftersom de mte har del av det sociala värdet »individuell frihet».'*' Detta betyder, att »individuell frihet» måste finnas somett socialt erkänt värde, för att frihetsberövanden överhuvudtaget kan användas som straffsanktion. Frihetsbcrövanden och uppfostringsidéer: Som jag kommer att visa, spelade uppfostringsidéer en betydelsefull roll vid frihetsstraffens ideologiska legitimation. Frihetsberövanden och formella organisationer: Medan bötes- och kroppsstraffen kan administreras mycket enkelt, förutsätter frihetsstraffen en komplex verkställighetsapparat. Frihetsbcrövanden och »institutionalisering»: Rent praktiskt betyder frihetsberövandet att människor spärras in i speciella byggnader. Också i detta avseende skiljer sig frihetsstraffen frän tidigare strafformer, som inte krävde speciella inrättningar.'** 143 3.1 Den individuella friheten En egenskap av frihetsstraffet är att tillfoga lidande genom att beröva den dömde sin frihet. Eftersom straff teoretiskt kan beskrivas som »värdedeprivering» '*^ förutsätter frihetsstraffets ideologiska genombrott att den individuella friheten blivit ett socialt erkänt värde. Något schematiskt kan 1700-talets »regleringssamhälle»'*^ beskrivas som en samhällstyp, där den stora folkmassan var inrutad i olika slags avhängighetsför- |tr red.in Cliristiernin 1772; cit. efter Anners 1963 s. 172 och Richert 1813 s. 139. '■*" Jtr Rtische-Kirchheimer 1968 s. 69 och Kekkonen-'l’likan^as 1983 s. 165. Jfr Rothman 1971 s. 102. Jfr Lanj;hein 1976 s. 36, 43 och 39. »The penal system distinguishes itself from practically all other social systems in that it deliberately produces ’anti-welfare’ on a large scale» (Hulsman 1974). Se även Christie 1968 och 1982. 143 Guteland m.fl. 1975 s. 55.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=